Svensk-iranier höjer rösten

Svensk-iranier verksamma inom kultur och media fruktar massmord och försöker hjälpa det iranska folket genom ett upprop. En av dem är Forogh Kargar från Uppsala.

Journalisten Forogh Kargar från Uppsala är en av hundra som skrivit under ett svensk-iranskt upprop till stöd för fängslade demonstranter.

Journalisten Forogh Kargar från Uppsala är en av hundra som skrivit under ett svensk-iranskt upprop till stöd för fängslade demonstranter.

Foto: Privat

Upprop2018-01-15 15:57

Många iranier har dödats och fängslats efter den senaste tidens protester i Iran. Nu har hundra svensk-iranier verksamma inom kultur, konst, litteratur och media skrivit under ett upprop för stöd till det iranska folket. En av dem är journalisten Forogh Kargar från Uppsala, numera bosatt i Stockholm.

– Vi ställer oss enade bakom det iranska folket, deras protester mot en islamisk republik och krav på en sekulär och demokratisk stat, säger hon.

Under årens lopp har flera vågor av missnöje kommit och tystats ner. Denna gång tror och hoppas Forogh Kargar att det är skillnad.

– Den här gången är det arbetarklassen, de fattigaste medborgarna, som påbörjat uppropet. De har fått nog av förtrycket, fattigdomen och det brutala våldet som pågått i 39 år. De verkar ha en annan framtidstro och vågar riskera sina liv, säger hon.

Det har rapporterats om minst 22 dödade i demonstrationerna. Enligt Irans officiella siffror är mer än 3 700 gripna av polisen. Många sitter nu inspärrade i landets ökända fängelser, där tortyr och misshandel tillhör vanligheterna, enligt Amnesty International. Fyra personer ska ha dött i fångenskap.

– Igår dog en till i förhör i fängelset, säger dokumentärfilmaren Nima Sarvestani, initiativtagare till uppropet.

På måndagen skickades uppropet ut till landets ledande tidningar. De som skrivit under ber svenska konstnärer, litteratur-, medie- och kulturarbetare att visa sitt stöd för dem som demonstrerat och fängslats. "Mot bakgrund av våra personliga erfarenheter av den islamiska republiken vill vi nu slå larm om att våldet mot regimkritiker kommer att eskalera" skriver de.

Uppropet ska även skickas till regeringen och de politiska partierna, med förhoppningen att den svenska regeringen ska kalla Irans ambassadör till samtal.

– Vi vill att statsminister Stefan Löfven kräver att regimen i Iran slutar trakasserierna och dödandet som pågår hela tiden för att förebygga motdemonstrationer, säger Nima Sarvestani.

2015 gjorde Nima Sarvestani dokumentärfilmen "De som sa nej", som handlar om sommaren 1988 då 3 800 unga politiska aktivister hängdes i hemlighet under 26 dagar. Han befarar att samma sak ska upprepas nu.

– Jag är rädd för massmord för att de styrande i Iran vill ha systemet och styret kvar, säger han.

Läs uppropet i sin helhet.

Läs även artikeln om Uppsalaförfattaren Sedigheh Vasmaghi, som kämpar för kvinnors rättigheter i Iran.

Bakgrund

Protesterna

När den reformvänlige Hassan Rohani vann presidentvalet i Iran 2013 skapades förväntningar på en stor förändring som uteblivit.

Demonstrationerna startade den 28 december 2017. Först handlade de om ökade levnadskostnader och hög arbetslöshet, men snart övergick protesterna till att riktas mot den islamiska regimen.

Den högsta makten ligger hos den religiösa ledaren ayatolla Khamenei.

Källa: TT.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!