De har pĂ„ sig grönvita overaller och kĂ€mpar för livet i den ena blodiga "skolgĂ„rdsleken" efter den andra. De som inte klarar sig dödas pĂ„ flĂ€cken. Men den som vinner kan lyckas kamma hem 330 miljoner â ett löfte om ett nytt liv utan skulder.
Insatserna Àr höga i "Squid game", som blandar överlevnadsdrama pÄ stiliserade spelplaner med engagerande rollfigurer och samhÀllskritik.
Den dystopiska inramningen fÄr amerikanska "Hunger games" och japanska "Battle Royale" att kÀnnas lÀttsamma i jÀmförelse.
"Squid game" hade premiÀr pÄ Netflix den 17 september och har sedan dess blivit nummer ett i nÀstan 90 lÀnder, frÄn Qatar till Bolivia samt i USA och Sverige, enligt Netflix egna siffror.
KlÄr snart Bridgertons
FramgÄngen för serien verkar ha tagit de flesta pÄ sÀngen. Ted Sarandos, innehÄllschef pÄ Netflix, sade nyligen i ett panelsamtal att strömningstjÀnstens mÄl med originalserier pÄ andra sprÄk Àn engelska Àr att de alltid ska bli nummer ett pÄ sin lokala marknad.
Lite slumpartat, verkar det som, blir dock en del av dessa globala hits â som till exempel franska "Lupin" och spanska "La casa de papel".
Enligt Ted Sarandos spelar dock "Squid game" i en egen liga och snart kommer den att klÄ "Familjen Bridgerton" och bli den mest sedda serien över huvud taget pÄ Netflix hittills.
En delförklaring till varför den blodiga dystopin pÄ sÄ kort tid har blivit ett kulturellt fenomen handlar om de lÀttbegripliga och ÀlskvÀrda rollfigurerna samt en rÀttfram och enkel handling.
En allegori med lekar
I en intervju med den amerikanska branschtidningen Variety sÀger manusförfattaren och regissören Hwang Dong-Hyuk att han valde att anvÀnda sig av barnlekar, som den klassiska skolgÄrdsleken "Röda, vita lyktan", som tÀvlingsmoment för att de var enkla att förstÄ.
ââDĂ„ kan tittarna fokusera pĂ„ rollfigurerna i stĂ€llet för att lĂ€gga kraft pĂ„ att förstĂ„ alla regler, sĂ€ger Hwang Dong-Hyuk.
Hans syfte med "Squid game" var att skapa en allegori över det moderna kapitalistiska samhÀllet, i form av en extrem tÀvling.
ââMen jag ville anvĂ€nda mig av rollfigurer som vi alla möter i vĂ„ra vardagliga liv, sĂ€ger han till Variety.
Den sydkoreanska filmens typiska kombination av social satir, bisarr humor och ett övervÄld i Tarantino-klass (minst) var lÀnge nÄgot som mest tjusade en smal filmfestivalpublik.
Men med nya, digitala tittarmönster och inte minst Oscarssuccén för Bong Joon Hos "Parasit" (2019) har den sydkoreanska film- och tv-traditionen öppnats pÄ bredare front.
Digital flodvÄg
NÀr det gÀller framgÄngarna för "Squid game" Àr kanske den frÀmsta framgÄngsfaktorn den unga publiken, som rimligen lockas inte minst av seriens starka estetik. De fÀrgstarka miljöerna har bidragit till att skapa en digital flodvÄg av bilder, memes och parodier.
TÀvlingsutmaningarna i serien omtolkas pÄ Tiktok, dÀr bland annat den sydkoreanska dalgona-kakan nu har blivit en global angelÀgenhet och i barnspel som Roblox kan man tÀvla med sin grön-vit-klÀdda avatar i tydligt "Squid game"-inspirerade vÀrldar.
MÄnga förÀldrar har blivit introducerade till serien via sina barn, en av dem Àr kritikern Hynek Pallas, som hyllat serien i en recension i Göteborgs Posten.
ââFör att nĂ„got ska bli sĂ„ enormt stort i dag, nĂ€r vi har sĂ„ splittrade tittarmönster, sĂ„ krĂ€vs det att en ung generation hoppar pĂ„. "Squid game" har blivit en skolgĂ„rdssnackis, passande nog, och det har varit helt avgörande för populariteten.
TT: Ska man som förÀlder oroas av barnen tittar pÄ serien, den Àr ju otroligt vÄldsam?
ââ"Squid game" har en 16-Ă„rsgrĂ€ns och det ska man tĂ€nka pĂ„, absolut. Men barnen hittar ju till serien frĂ„n mĂ„nga hĂ„ll, det Ă€r inte lĂ€ngre sĂ„ enkelt som nĂ€r en film hade 15-Ă„rsgrĂ€ns pĂ„ bio. DĂ„ fĂ„r man rusta efter det och jag tycker att man som vuxen kan fundera pĂ„ hur man kan fĂ„nga upp och prata med sitt barn om vad serien faktiskt handlar om.
"Konkret jÀmstÀlldhetsfrÄga"
Hynek Pallas pÄpekar att nyckelfrÄgan i serien handlar om skuldsÀttning, och vilken bomb ojÀmlikheten Àr i mÄnga lÀnder.
ââI Sverige behandlar vi ofta skulder pĂ„ löpsedlarna i samband med realityprogram som "LyxfĂ€llan". Men det Ă€r en konkret jĂ€mstĂ€lldhetsfrĂ„ga och det handlar inte bara om en fattig underklass. Ăven medelklassen börjar fĂ„ det svĂ„rt nĂ€r det gĂ€ller bostĂ€der, ojĂ€mlikheten Ă€r ett problem som i dag Ă€r spritt i samhĂ€llet och sĂ„ ser det ut pĂ„ mĂ„nga hĂ„ll i vĂ€rlden.
TT: Hur vÀl fungerar "Squid game" som en allegori över sin samtid dÄ?
ââUtmĂ€rkt. Den krĂ„nglar inte till det sĂ„ mycket.