– Jag har fått en helt ny respekt för Evert Taubes musik och hans texter, säger Kayo Shekoni, en av artisterna i uppsättningen apropå hur det varit och är att arbeta med denna nationaltrubadurs låtmaterial.
– Egentligen är jag en soultjej men nu har fått två ny favoritlåtar, "Kinesiska muren" och "Sjuttonde balladen". Taubes texter är smått genialiska när man lyssnar närmare på dem.
När UNT når henne är hon på tåget från Stockholm till Västerås. Föreställningen är en samproduktion mellan Västmanlands länsteater och Uppsala stadsteater och hade premiär på Västerås teater 17 mars.
– Det är fantastiskt att få göra den. Vi har fått stående ovationer varje kväll för denna nytolkning av Taube. Det är som att vi har skapat ett eget universum för hans musik, där låtarnas innehåll får en visuell gestaltning som publiken får bygga vidare på, säger Kayo Shekoni.
Övriga medverkande i "Taube today" är Rigmor Bådal, Anna Fahlstedt, Barbro Lindkvist, Rebecca Meiselbach, Aksel Morisse, Carina E Nilsson och Josef Törner.
Låtar som "Så länge skutan kan gå", "Flickan i Havanna", "Byssan lull" och "Sjösala vals" finns med men också några av Taubes mindre kända visor. De medverkande ger visornas karaktärer gestaltning, men kanske inte som förväntat. Kayo Shekoni ska till exempel vara Frida Andersson stället för Frithiof i låten "Rosa på Bal". Niklas Hjulström, skådespelare och sångare, tillika chef för Västmanlands länsteater ska vara Rosa, eller i alla fall den som sjunger valsen.
– Man kan inte säga att föreställningen har någon egentlig sammanhållen handling. Det är en teaterkonsert där varje låt har en inre berättelse som vi gestaltar, förklarar Kayo Shekoni.
För manus och regi står danska regissören Nikolaj Cederholm som även var upphovsmakare till teaterkonserten "Come Together". Den byggde på The Beatles musik och gavs bland annat i Uppsala våren 2014. Låtarna har fått nya arrangemang av Kåre Bjerkø som spänner från rap och elförstärkt till folkmusik med nyckelharpa. Det fyra medverkande musikerna spelar många olika instrument och flera av skådespelarna hanterar också något instrument.
Scenografen Kim Witzel har konstruerat scengolvet som en kompassros, en rörlig platta som både snurrar och kränger. De medverkande får agera mycket fysiskt, nästan som i en nycirkusföreställning.
– Visst, jag både snurrar högt upp i luften och kastas mellan andra artister. De kostymer vi har är fantastiska, men många av dem är tunga. Ensemblen har säkert gått ner flera kilo av den här föreställningen, säger Kayo Shekoni.
Föreställningen ges i Uppsala till och med 13 maj.