Teater Aros har bland annat kurser i teater. Här är det ungdomsensemblen som spelar "Att dela en kaka".
Uppsalas 15-åriga förening Teater Aros behöver öka intäkterna för att kunna fortsätta driva Sprakateatern, en lokal där även Teater Prego och Teater Elin bland andra har sin hemvist. Det handlar framför allt intäkter till lokalkostnader. Enligt verksamhetsledaren Janya Cambronero Severin är läget allvarligt.
– Vi har behövt skära ner på personal och vi har ännu inte löst ekonomin för i år. En person har inte fått fortsatt anställning och tre till fyra ordinarie medarbetare måste gå ner i arbetstid, säger Janya Cambronero Severin.
Detta sker trots att föreningen 2024 fått en liten höjning av sitt årliga bidrag från Uppsala kommun.
– Vi har aldrig haft någon finansiering för teaterscenen. Den har vi finansierat själva genom exempelvis uthyrningar. Vi har bidrag från flera olika håll eftersom vi ofta jobbar projektbaserat, säger Janya Cambronero Severin.
Teater Aros arbetar både konstnärligt och pedagogiskt, bland annat med dramakurser som i första hand vänder sig nyanlända flyktingar. I år har de inte fått några pengar från exempelvis Kulturrådet, Länsstyrelsen eller projektbidrag för nya produktioner från Uppsala kommun.
– Vi söker pengar för projekt hela tiden och märker definitivt en mycket större konkurrens. I värsta fall får vi ta av eget kapital men vi har en dialog med kommunen och jag upplever att de tycker att platsen är viktig, säger Janya Cambronero Severin.
Från regeringens håll förs diskussioner om en ökad privat finansiering. Kulturministern Parisa Liljestrand ger i en intervju med TT exempel på hur privat finansiering av kulturlivet kan komma att se ut:
– Det kan handla om filantropi, stipendier och insamlingar men också egenfinansiering, biljettintäkter och så vidare. Det är viktigt att vi pratar om hur kulturen kan bära sig på flera ben än bara det statliga. Det är en borgerlig grundhållning att öka kulturens frihet och i det ligger att minska det offentliga beroendet, säger hon till TT.
– Det kommer att leda till en mycket mer strömlinjeformad scenkonst. Utrymmet för att experimentera, utforska och testa nya grejer kan komma att begränsas beroende på vilka finansiärerna är och vad de vill sponsra. Jag ser absolut även en risk i att folk som är jätteduktiga på att sälja saker och att dra in kapital, kanske inte nödvändigtvis är konstnärer, säger Janya Cambronero Severin.