Elin Anna Labba belönades 2020 med Augustpriset för "Herrarna satte oss hit" i kategorin Årets fackbok.
Elin Anna Labba går i väntans tider hemma i Røkland i Nordnorge, där hon sedan något år bor med sin familj. Det finns två anledningar till att hon känner en viss anspänning.
Om ett par veckor släpps hennes första roman, "Far inte till havet", och när UNT-intervjun görs förbereder hon sig för den långa tågresan till Uppsala. Hon vill givetvis vara på plats i god tid inför lördagseftermiddagens premiär.
– Det blir häftigt att se hur de tagit sig an "Herrarna satte oss hit". Scenversionen bygger förstås främst på boken, men jag har också delat med mig av råmaterialet från min research – inspelade intervjuer, jojkar och fotografier, berättar Elin Anna Labba.
Att hon själv inte varit direkt delaktig i processen med att skapa scenversionen är skönt, tycker hon. Manuset är skrivet av Stina Oscarsson och för regin står Malin Stenberg.
– Det känns också tryggt att scenversionen är en samproduktion mellan Uppsala stadsteater och Giron Sámi Teáhter. Att få med samisk kompetens var viktigt för mig, säger Elin Anna Labba, som också gläds åt att pjäsen senare i vinter ska ut på turné i Sápmi och flera av Norrlandslänen.
Hon började göra research 2013 i form av intervjuer med äldre samer. Sju år senare utkom "Herrarna satte oss hit" som belönades med bland annat Augustpriset i fackbokskategorin.
I boken redogör hon för tvångsförflyttningen av renskötande samer mellan 1919 och 1932. På samiska har händelsen fått ett eget namn: Bággojohtin (tvångsförflyttning).
Deportationen från nordligaste Sverige till sydsamiska områden pågick ända fram till 1950 och berörde runt 500 människor. Bakgrunden var en gränsuppgörelse mellan Norge och Sverige när det gällde rätten till betesmark för renarna. Från både norskt och svensk håll fanns en vilja att minska renskötseln i norr och bli av med samebyarna.
– Den första jag intervjuade var Ella Blind, en äldre samisk kvinna. Bokens titel är ett direkt citat från henne. Just så uttrycker sig många samer när de ska förklara varför deras familjer tvingades flytta: herrarna satte oss hit, säger de.
På både Elin Anna Labbas mammas och pappas sida förekom tvångsförflyttning. Hennes pappas familj förflyttades från Sveriges nordligaste sameby i Karesuando till Jokkmokk, en sträcka på 30 mil.
– Jag har haft tvångsförflyttningen med mig hela livet. När jag var liten fick jag ofta förklara varför jag hette Labba, som inte är så vanligt i sydsamiska trakter, och berätta varför min pappa växte upp i Jokkmokk. Men då gav jag nog mest inlärda svar, som barn var det svårt att verkligen ta in vad det handlade om, säger Elin Anna Labba.
Lene Cecilia Sparrok (känd från filmen "Sameblod"), Vincent Grahl och Anna-Lena Efverman ingår i ensemblen i scenversionen av "Herrarna satte oss hit".
För hennes egen släkt har tvångsförflyttningen inneburit en känsla av rotlöshet som aldrig riktigt släppt. Samtidigt betonar hon att familjen på främst hennes pappas sida haft svårt att prata om det som varit. I stället har man hållit känslorna inom sig.
I sin nya bok "Far inte till havet" tar sig Elin Anna Labba an ett liknande tema. I fokus står berättelser om samiska byar som dränktes under 1950-talets stora vattenkraftsutbyggnad i norra Sverige. Fast den här gången blir formen inte sakprosa, utan Elin Anna Labba gör nu debut som romanförfattare.
– Boken bygger på verkliga händelser. Jag har intervjuat många gamla människor som minns hur det var att tvångsförflyttas när vattenkraften skulle byggas ut, säger Elin Anna Labba.
Vincent Grahl, Lene Cecilia Sparrok och Anna-Lena Efverman repeterar ett dansnummer inför urpremiären på "Herrarna satte oss hit".