Porträtt av Charlotta Frölich, cirka 1751. Hon skrev en historiebok om Sveriges historia då hon ansåg att den var viktig för alla att känna till och sprida till allmänheten.
Föreställningen "Kvinnors yttrandefrihet då och nu – med deras egna ord" skildrar vittnesmål från en mångfald av kvinnor på 1700-talet, i allt från brev till makthavare till tryckta skrifter och levnadsbeskrivningar.
– Mitt mål är att sprida kunskapen och dela med mig av dessa kvinnors historia. De har verkligen berört mig, säger Mia Skott som både föreläser om och spelar de olika kvinnorollerna.
Begreppet yttrandefrihet som vi förstår det idag existerade inte på 1700-talet. Men konceptet gjorde.
– De yrkade på sina rättigheter att få yttra sig, för sig själva men också för andra.
En av dem var landshövdingsfrun Charlotta Frölich, som bodde på Uppsala slott. Hon skrev politiska inlägg, vetenskapliga artiklar och hyllningsdikter till Uppsalaeliten. Samtidigt ägde och drev hon olika bruk.
– Hon är någon alla Uppsalabor behöver lära känna bättre.
På Riksarkivet i Uppsala har Mia Skott hittat många vittnesmål efter kvinnor från 1700-talet. "Vi har ett rikt kulturarv, som bara väntar på att bli upptäckt", säger hon.
Mia berättar att det finns många övertygande argument för yttrandefriheten idag, men att motargumenten hela tiden hämtas från historien. Som att kvinnors naturliga plats alltid ska ha varit strikt underordnad.
– Det jag vill visa är vad kvinnor faktiskt gjorde. Ingen kan komma och säga att det är deras naturliga plats, för kvinnor har i alla tider försökt forma sin plats.
Mia säger att dessa kvinnor skrevs ut ur historien när deras möjlighet att agera självständigt minskade på 1800-talet. Sådana förebilder ville man inte sprida. Historien går hela tiden i vågor.
– Vi kan aldrig ta våra friheter för givna, inte heller idag.