Anja Suša valde att inte sätta upp någon av Elfriede Jelineks mest kända pjäser, som "Princessdramer". I stället blev det en scenversion av romanen "Älskarinnorna".
Horace Engdahl skriver i förordet till den svenska utgåvan av "Älskarinnorna" ("Die Liebhaberinnen") att blotta namnet Elfriede Jelinek "kan framkalla konvulsioner och salivstänk hos erfarna litteraturbedömare". Engdahl om någon borde veta. Det var under hans tid som Svenska Akademiens ständiga sekreterare som Jelinek tilldelades Nobelpriset i litteratur 2004.
Alla jublade inte åt valet av pristagare. Ledamoten Knut Ahnlund, som redan låg i fejd med Akademien, gick i taket och protesterade högljutt. Enligt honom var Jelineks böcker pornografiska och saknade idéer och visioner.
– Hm, det håller jag verkligen inte med om. Jag kan förstå att Elfriede Jelinek väcker starka känslor, men i min värld är hon en stor och viktig författare. Jag skulle säga att alla hennes verk är relevanta, säger Anja Suša.
Men det var först för ett par år sedan som hon läste "Älskarinnorna", på rekommendation av en god vän i Belgrad.
– Jag hade läst flera av Jelineks andra romaner och sett mycket av hennes dramatik på teaterscenen, men det dröjde av någon anledning länge innan jag upptäckte "Älskarinnorna", säger Anja Suša och berättar att hon sögs in i boken direkt.
Natalie Sundelin, Anna Carlson och Lolo Elwin har alla samarbetat med Anja Suša tidigare, senast i pjäsen "3 vintrar" på Uppsala stadsteater.
Handlingen utspelar sig i en på ytan idyllisk alpmiljö och kretsar kring de unga kvinnorna Brigitte och Paula. De drömmer om något större än sina jobb på fabriken och i butikskassan. Att gifta sig rikt och bli hemmafru framstår som det rimligaste alternativet.
– Boken skrevs 1975, och på ett sätt har mycket förändrats under de nästan 50 år som gått. Medvetandegraden om orättvisor mellan könen har definitivt ökat, men frågan är hur djupt jämställdheten verkligen har trängt ned? Jag skulle säga att svaret beror på hur hårt man skrapar på ytan och vart man riktar blicken, säger Anja Suša.
I hennes läsning är "Älskarinnorna" en tidlös roman som inte enbart behandlar feminism, den kretsar minst lika mycket kring klassperspektiv och maktförhållanden. Hon kallar den tragiskt relevant i våra dagar och lyfter som ett exempel Högsta domstolens beslut nyligen om att upphäva den grundlagsskyddade rätten till abort i USA.
– Och just nu pågår en strid i mitt hemland Serbien om Europride 2022 i Belgrad. Både kyrkan och den politiska makten har velat förbjuda evenemanget. Vi ser samma oroande utveckling i andra europeiska länder, säger Anja Suša.
Natalie Sundelin har vi tidigare kunnat se i "3 vintrar", "Kul med en kvinna" och "Farliga förbindelser". Nu är hon aktuell i "Älskarinnorna".
Scenversionen av "Älskarinnorna" beskriver Anja Suša som självständig i förhållande till romanen. Dramatiseringen har gjorts av Tom Silkeberg, som Anja Suša har samarbetat med tidigare. Detsamma gäller för de fem kvinnliga skådespelarna på scenen. Fyra av dem (Anna Carlson, Moa Zillén, Lolo Elwin och Natalie Sundelin) var med när Anja Suša senast gästade Uppsala stadsteater med pjäsen "Tre vintrar".
– Den här gången kändes det viktigt att få till ett nära samarbete på en gång, utan startsträcka. Då är det bra att omge sig med folk man redan känner, säger Anja Suša, som jobbat med ensemblens femte skådespelare, Jennifer Amaka Pettersson, på Backa teater i Göteborg.
Anja Suša är förutom frilansande regissör också professor i teaterregi vid Stockholms konstnärliga högskola. "Älskarinnorna" blir hennes tredje uppsättning på Uppsala stadsteater. "Inte hela världen?" spelades 2016, och tre år senare var det dags för "3 vintrar".
Natalie Sundelin och Anna Carlson är två av de skådespelare som medverkar i "Älskarinnorna".