Noomi Wirén och Zelal Altas är två av de sommarjobbande skådespelarna på Gottsunda dans och teater. De upplever själva stress och press mest från skolan men också till viss del från sina föräldrar.
Det råder febril aktivitet på och omkring Gottsunda dans och teaters scen. Tio sommarjobbande tonåringar är inne på sin tredje vecka, tillika premiärvecka. De verkar ha fått något som börjar likna premiärnerver när de undrande frågar om glasögonbågarna passar rollen och om kläderna sitter som de ska. Föreställningen "The Pressure" handlar om psykisk ohälsa, stress och press bland ungdomar och är utformad som en skruvad talangshow där deltagarna tävlar om vem som bäst "pallar trycket".
– Man ska vara bra på allt. Jag dansar, går i skolan, har syskon, spelar teater och vill vara lika bra på allt. Men jag har inte den tiden. Pressen kommer både från samhället, föräldrarna och skolan. I skolan säger lärarna till exempel att "det är inte så svårt, det här kan alla". De rösterna stannar kvar i mitt huvud och spelas upp hela tiden, säger Zelal Altas som jobbar i ensemblen.
Noomi Wirén har avslutat ett år på Katedralskolans samhällsprogram. Hon tycker att prestation har normaliserats, blivit vardag.
– Alla ska alltid prestera och på alla områden. Jag tror det har att göra med att skolsystemet ändrades 2011, kraven har blivit hårdare, säger hon och får medhåll från Zelal:
– Jag har äldre syskon som säger att det inte alls var lika svårt när de gick i högstadiet. Men man ser också på sociala medier att andra gör saker hela tiden och är produktiva. Jag säger själv här och nu att jag vet att bilderna inte alltid stämmer, men jag tror ändå inte på mig själv när jag sitter där och scrollar.
– Alltså mycket är ju redigerat, det vet man, men jag tar ändå inte in att det är så, säger Noomi Wirén.
Sofia Ribeiro, koreograf och danspedagog samt Isabella Dahlberg, dramapedagog, har tillsammans skrivit manus till föreställningen "The Pressure". Den framförs av sommarjobbande tonåringar på Gottsunda dans och teaters scen.
Isabella Dahlberg har regisserat ungdomarna i föreställningen och säger att hon ser en förändring sedan tre fyra år tillbaka, att stressen och psykiska ohälsan har krupit ned i åldrarna.
– Det är otroligt stressande för ungdomarna på ett för mig nytt sätt. Det är en stress och hets i skolan kring högre betyg för att kunna komma in på det gymnasium de vill gå och efter det ska de direkt vidare till en högre utbildning. Jag har varit med om elever som kommer hit till teatern och bryter ihop inför oss för att allt är så pressat.
Sofia Ribeiro, koreograf, nickar instämmande.
– Jag hade en elev på mellanstadiet som slutade dansa för att fokusera på skolan. Det har aldrig hänt tidigare att en så ung elev slutat av den anledningen, säger hon.
Albin Åhlberg, en av skådespelarna, frågar Sofia Ribeiro vilka glasögon som passar bäst till hans roll. Kardi Tahir på väg att inta sin plats på scen för repetition.
Sommarjobbarna har improviserat fram föreställningen genom en workshop med lek och improvisation. Pjäsen växte fram som en talangshow där det allvarliga har skruvats flera varv. På scen dömer en jury olika grenar som den bästa selfien, bäst på att hjälpa till med hushållsarbete hemma och bäst på nationella prov.
Ungdomarna behöver väl prestera på repetitionerna också för att bli klara till premiären 29 juni?
– Vi pratade tidigt om det och att detta är ett jobb, vilket betyder att de förväntas komma i tid. Men vi vill också att de ska ha roligt. Vi leker mycket när vi repeterar och just leken glöms lätt bort bland ungdomar i dag. Forskning av bland andra Anna Dunberg (medicine doktor i hälsovetenskap) visar att dans kan stärka psykisk hälsa och reducera stress, säger Sofia Ribeiro.
Även i Kulturskolans lokaler på Bolandgymnasiet sommarjobbar tolv tjejer med dans. Där repeteras föreställningen "Hörde du ett ja?" som handlar om samtycke, under koreografen Maud Karlssons ledning. Den ges på Celsiustorget, 28–30 juni.