Paret Mats Tielman Lindberg och Andrea Geurtsen utgör kärnan i friteatergruppen Uppsalas Fria Teater som i höst firar sitt femårsjubileum.
Fröet till "Flykt" såddes i Kansas City 2008. Då gjorde Andrea Geurtsen, konstnärlig ledare för Uppsalas Fria Teater, clownföreställningen "53 days and 52 nights". Scenen var ovanlig.
– Vi gjorde pjäsen i skyltfönstret till en gammal affärslokal längs ett konststråk mitt i stan. Utanför spelade två musiker, med publiken sittande på gatan, berättar Andrea Geurtsen.
Från den ganska snabbt ihopkomna pjäsen i USA har Andrea och hennes partner Mats Tielman Lindberg plockat upp de två figurerna på stationen. Och även nu är musik en bärande del av berättandet. Dialogen? I stort sett obefintlig.
– Tanken var först att ha repliker, men vi fick rådet av vårt extra regiöga Roger Westberg att stryka dialogen. Det är bara stinsen som har någon enstaka replik, de andra figurerna gör bara läten, säger Andrea Geurtsen.
Det låter som en utmaning?
– Till en början var det lite ovant. Därför var det bra att ha med Roger i processen. Han gav oss råd för hur vi kunde berätta utan ord.
Roger Westberg har lång teatererfarenhet och är sedan 2007 chef för Boulevardteatern i Stockholm. Hans entusiasm betydde mycket under repetitionerna. Andrea och Mats fastnade särskilt för en av Rogers spontana kommentarer när några scener skulle sättas: "Fruktansvärt roligt och otroligt allvarligt!"
Varför de två figurerna med clowndrag befinner sig på järnvägsstationen är oklart. Det enda man vet är att de missat tåget.
Det är just den spännvidden av känslor som Andrea, Mats och den tredje skådespelaren Johan Zetterberg vill väcka med "Flykt". Vägen dit går via en ursprunglig, avskalad "clowntradition". Komiker som Charlie Chaplin och Buster Keaton från den svartvita stumfilmstiden har varit inspirationskällor.
– Vi försöker närma oss deras uttryckssätt och estetik i stället för den färgglada, traditionella clownrollen, säger Mats Tielman Lindberg.
Andreas Geurtsen fyller i:
– Clowner kan vara ett knepigt ämne, tänk bara på clownskräcken som var en snackis för några år sen. Vi har lagt oss en bra bit från alla clowntyper som förknippas med cirkus, födelsedagar och Stephen King. Inga peruker och illröda lösnäsor för oss.
– Och vi gör inte som clownerna i "Schtunk", kända från Reginateatern. De spelar mycket på publikens reaktioner och improviserar en hel del. Vi håller oss ganska strikt till manus och regi, avslutar Mats Tielman Lindberg resonemanget.
Andrea Geurtsen är konstnärlig ledare för Uppsalas Fria Teater som på fredag 21 april har premiär på nya föreställningen "Flykt".
Hur balanserar man allvar och komik?
– Man måste vara ärlig och fokuserad hela tiden, och verkligen mena det man vill berätta och gestalta, säger Andrea Geurtsen.
I och med att det inte ges särskilt många ledtrådar till varför figurerna befinner sig på järnvägsstationen blir publiken också medskapande i pjäsen. Omständigheterna och sammanhanget är medvetet diffusa.
– Vi vill inte uppfostra folk och ge alla förutsättningar. Därför är det mesta oklart: från vad flyr egentligen de två personerna, varifrån kommer de och vart är de på väg? säger Andrea Geurtsen.
Under arbetet med föreställningen har hon och Mats fått höra att det går att se pjäsen i ljuset av kriget i Ukraina och den flyktingvåg det medfört.
– Den tolkningen kan man absolut göra, det är helt upp till betraktaren. För mig är "Flykt" en allmänmänsklig pjäs med många tolkningsmöjligheter, säger Andrea.
"Flykt" är tänkt att kunna ses av alla från tio års ålder. Det är framför allt längden (65 minuter) som gör att den inte passar yngre barn. Att sitta still så länge kan vara krävande för de minsta. Premiär på fredag 21 april.
Mats Tielman Lindberg finns med på scenen men står också bakom teknik och snickerier till föreställningen "Flykt" på Köttinspektionen.