UNT Àr ju en lokaltidning sÄ första frÄgan mÄste bli: har du nÄgon relation till Uppsala?
â Absolut. För det första ligger min morfar och hans mor begravda pĂ„ Gamla kyrkogĂ„rden. För det andra, nĂ€r min mammas gamla moster skrev sina memoarer satte hon punkt direkt efter studietiden i Uppsala. Jag tolkar det som att inget senare i livet kunde mĂ€ta sig med de Ă„ren. Fast familjen tvingade faktiskt henne att skriva Ă„tminstone nĂ„got om vad som hĂ€nde sen, sĂ„ det blev ett kort tillĂ€ggskapitel om yrkesliv, man och barn.
Och du har sjÀlv varit Uppsalastudent.
â Ja, jag pluggade religionsvetenskap i ett Ă„r. Det mĂ„ste ha varit runt millennieskiftet och jag bodde faktiskt kvar i Stockholm. Jag Ă€lskar att Ă„ka tĂ„g sĂ„ det var toppen. Jag var medlem i Stockholms nation som alla hatade. Alla som var med dĂ€r var lite töntiga. Det fanns vĂ€ldigt gott om "andrachansare", alltsĂ„ folk som inte lyckades i Stockholm och dĂ€rför Ă„kte till Uppsala, dĂ€r de gick runt och var Stockholmsdryga.
Du har ju upptrÀtt flera gÄnger tidigare pÄ mindre klubbscener i Uppsala. Hur brukar det vara?
â Mycket bra, precis som i alla universitetsstĂ€der. Ă ker man till Uppsala Ă€r det nĂ€stan som att komma till Göteborg. DĂ€r gĂ„r det alltid bra.
Och nu pÄ söndag gÄr du i mÄl med turnén pÄ UKK i Uppsala. Hur kÀnns det? Som att nÄ Mora efter nio mil pÄ skidor frÄn SÀlen? Eller som att du nÀrmar dig ditt Waterloo?
â Hahaha, jag hoppas verkligen inte pĂ„ Waterloo, i alla fall inte att det slutar med en sĂ„ avgörande förlust. Men vi fĂ„r se, det kan mycket vĂ€l bli en Pyrrhusseger. Jag vet att det kan framstĂ„ som hybris att avsluta i Uppsala â kunskapens högborg.
Före turnén rÄdde du alla biljettköpare att ha extremt lÄga förvÀntningar. Du pÄstod att du inte hade en aning om vad du skulle prata om. Allt andades Ängest. Blev det sÄ illa?
â Jag tycker nog att showen hela tiden blivit bĂ€ttre. DĂ„ och dĂ„ har det faktiskt gĂ„tt jĂ€ttebra. SĂ„na gĂ„nger mĂ€rker man knappt av skavankerna, men gĂ„r det dĂ„ligt sĂ„ blir skavankerna vĂ€ldigt tydliga.
PremiÀren i Malmö sÄgades av Jan-Olov Andersson i Aftonbladet. Hade han fel?
SjÀlv tycker jag att premiÀren gick okej, men det var nog fortfarande lite av art in progress. Jag var nervös och tappade bort mig, sÄ jag tycker nog att recensionen var ganska rÀttvis. Jan-Olov var verkligen inte begeistrad, det Àr fullt begripligt.
Du framstÄr som en förstÄende artist.
â Jag brukar faktiskt hĂ„lla med dem som kritiserar mig, som nĂ€r Aftonbladet sparkade mig som krönikör i vintras. DĂ„ skrev jag att ingen arbetsgivare som sparkat mig nĂ„gonsin har Ă„ngrat sig. Det stĂ€mmer faktiskt. Ingen har ringt och bett mig komma tillbaka.
Har din första soloshow i konserthus och pÄ större scener ÀndÄ gett nÄgon sorts mersmak?
â Jag gör ju ofta dubbla shower, en pĂ„ eftermiddagen och en pĂ„ kvĂ€llen. Jag skulle sĂ€ga att jag tjĂ€nar pĂ„ att ha en publik som Ă€r lite rund under fötterna. DĂ€rför blir nog svaret att jag fĂ„tt mersmak, Ă„tminstone nĂ€r det gĂ€ller de sena showerna och den fulla publiken.
SÄ det kan bli en ny soloshow efter höstens förestÀllningar?
â Det har varit roligt och jag har tjĂ€nat bra, men familjen och förhĂ„llandet har tagit mycket skada. SĂ„ det kommer nog att dröja innan jag gör nĂ„t liknande, om nu inte Uppsala blir mitt Waterloo. DĂ„ Ă€r allt över.
Jag Àr ocksÄ nyfiken pÄ hur nÀra din scenpersona egentligen ligger ditt verkliga jag.
â Mm, eftersom jag blivit soc-anmĂ€ld sĂ„ mĂ„nga gĂ„nger pĂ„ grund av vad jag sagt pĂ„ scen kommer jag nog att spela mina kort lite mer dolt framöver. DĂ„ fĂ„r publiken gissa hur uppriktig jag Ă€r.
SÄ svaret pÄ frÄgan Àr?
â Att jag och scenpersonan ligger hyfsat nĂ€ra varandra. Men med det sagt tycker jag att ingen har rĂ€tt att soc-anmĂ€la mig för vad jag sagt pĂ„ scenen.
Ska man tolka det som att du inte Àr en obotlig slarver?
â Nej, jag Ă€r nog egentligen en slarver rakt igenom. Men jag har kommit upp mig sĂ„ pass mycket att jag kan köpa mig fri. Numera har jag en ekonomikille, en revisor och en bokare som hĂ„ller koll pĂ„ mig och berĂ€ttar vilket tĂ„g jag ska ta till Karlstad och sĂ„ vidare. Dessutom Ă€r jag smĂ„barnsförĂ€lder och dĂ„ kan man inte vara hur strulig som helst. SmĂ„barn Ă€lskar rutiner.
Fotnot: NÀr intervjun görs Àr Jonatan Unge pÄ öppna förskolan med sonen Putte. PÄ morgonen samma dag visade det sig nÀmligen att den ordinarie förskolan var stÀngd pÄ grund av studiedag för personalen. Det hade Unge inte koll pÄ.