Språk

Lingvisten och språkläraren Lenka Elvingson skrev nyligen till UNT och kom med en träffande språkspaning: "Jag har märkt att man numera allt oftare använder verbet tänka i sammanhang där man för inte så länge sedan använt tycka  och tro. Är det bara en anglicism, alltså en påverkan från engelskans think som är det allenarådande verbet i det språket, eller ligger något annat bakom detta bruk som jag med en viss ironi skulle vilja kalla missbruk?"

Lena Ekberg, professor i nordiska språk vid Lunds universitet och för tillfället gästprofessor vid Uppsala universitet, ger Lenka Elvingson rätt.

– När ett ord eller uttryck blivit tillräckligt frekvent så börjar det uppmärksammas. Förmodligen har användningen av tänka med betydelsen ”tro” eller ”tycka” blivit vanligare på senare år eftersom många nu reagerar, säger hon.

Lena Ekberg har hittat flera exempel på bloggare och skribenter som använder sig av formuleringen "Jag tänker att... I radio och tv hörs formuleringen också ofta. Det verkar alltså som om tänka börjat smyga sig in i satser där tycka eller tro tidigare användes.

Däremot tror Lena Ekberg inte att det nödvändigtvis är engelskans think som spökar. Verbet tänka har också i äldre svenska kunnat användas i betydelsen ”tro” eller ”tycka”. Det handlar enligt henne snarare om ett mer defensivt och försiktigt sätt att uttrycka sig, något som tycks ligga i tiden.

– Jag skrev själv en artikel om uttrycket "Jag kan tycka att..." för tio år sedan. Det är också en konstruktion som man använder för att gardera sig. Man vill tona ned sig själv och sin åsikt.

Att fråga vad någon tänker kan också vara ett inbjudande sätt att formulera sig. I intervjusituationer kan frågan "Vad tänker du kring den senaste tidens sprängningar i Sverige?" ge den tillfrågade personen större möjligheter att formulera sig. Samtidigt kan en slipad politiker förstås dra nytta av en så öppen fråga och ge ett fluffigt svar.

Till sist en privatspaning: Att vi plötsligt tänker så mycket i tal och skrift kanske hör ihop med andra liknande konstruktioner. Ta bara substantivet "tänk" – "vilket tänk ligger bakom er nya affärsmodell?"  Eller den allt vanligare reporterfrågan "Hur går tankarna just nu?"  Den frågan är på frammarsch och kanske rent av håller på att tränga ut klassikern "Hur känns det?"