De flesta har någon gång diskuterat värdegrunder på personalmöten eller liknande. Värdegrunder finns inom de flesta organisationer och kan beskrivas som gemensamma etiska riktlinjer som omfattar alla anställda. Det kan handla om värderingar som jämställdhet, mångfald och miljöarbete, men även egenskaper som “mod” och “öppenhet”.
– Värdegrunder berör extremt många svenskar. Det finns en ambivalent inställning till dem hos myndighetspersoner, man frågar sig vad de egentligen betyder, säger språkforskaren Anders Björkvall.
Han har tillsammans med kollegan Catharina Nyström Höög analyserat värdegrunder i svenska myndigheter.
– Vi ville förstå varför värdegrunder fått sådant enormt genomslag och hur de uppfattas av anställda, säger Anders Björkvall.
I Sverige dök ordet först upp i ett förarbete till 1994 års läroplan och avsåg då demokratiska värden. Begreppet har sedan spridits och ändrat betydelse. I dag används det av företag inom näringslivet men även inom statliga myndigheter.
– På 00-talet började det dyka upp värdegrunder i svenska myndigheter. Det var som en värdegrundsexplosion. När det börjar dyka upp texter på det sättet har något förändrats, säger Anders Björkvall.
Han menar att det finns flera förklaringar till ökningen. Under 90-talet började människor i västvärlden tappa förtroendet för myndigheter. Det ledde i sin tur till ett ökat intresse för etik inom statsförvaltning. Tidigare forskning visar även att chefspositioner försvann till följd av rationaliseringar. Det skapade glapp i organisationen vilket kunde fyllas med gemensamma identiteter.
– Det behövdes gemensamma värden för att överbrygga mellan tjänstemän och toppchefer, säger Anders Björkvall.
Forskarna har kunnat se att texterna genomsyras av en positiv ton med vaga formuleringar som “vi är öppna”, "engagerade" och “visar mod”. Texterna har visuella drag med bilder och färgglad grafik.
– Texterna är reklaminfluerade med slagord och vill ge en positiv bild av myndigheten. Upprepningar av till exempel "vi är" gör innehållet lättare att komma ihåg, säger Anders Björkvall.
Att formuleringarna är vaga och upprepas flera gånger hänger ihop med texternas avsikt att skapa diskussion.
– Vagheten gör att man måste tolka texterna. Syftet är att de anställda kontinuerligt ska diskutera värdegrunden. Det för att styra organisationen i rätt riktning, men det innebär också att man styr över samtalet på arbetsplatsen, säger Anders Björkvall.
Värdegrunder är ett led i nya sätt att styra organisationer som förr var mer hierarkiska. Tidigare styrdes individen av regler men förväntas i dag uppfylla vissa mål.
– Flera vi har intervjuat uppfattar värdegrunder som verktyg för måluppfyllelse. Nu räcker det inte med att vara sin yrkesroll. Du måste leva din organisation och vara en viss typ av människa som är öppen och kundorienterad. Det kan förstås som ett sätt att kontrollera människor. Resultatet blir att mer ansvar läggs på individen.
Till skillnad mot vad forskarna trodde var de flesta anställda positiva till värdegrunderna och visade lojalitet med organisationen. Ändå finns risker med användningen av värdegrunder.
– Det kan bli ett problem om en tjänstemans arbete mäts utifrån öppenhet och inte hur väl denne lyckas med sina arbetsuppgifter, som kanske handlar om att betala ut stöd till behövande, säger Anders Björkvall.