Årets nyordslista – "om möjligt ännu deppigare"

Språkvårdarna Ola Karlsson och Linnea Hanell spanar året runt efter nya ord i svenskan. Den 27 december släpps årets nyordslista.

Förra årets nyordslista där bland andra orden maskne, gaslighta och domedagsscrollande ingick.

Förra årets nyordslista där bland andra orden maskne, gaslighta och domedagsscrollande ingick.

Foto: Maria Larsdotter

Språk2022-12-14 12:00

Varje år i december presenteras årets nyord från Institutet för språk och folkminnens avdelning Språkrådet. 

De två språkvårdarna Ola Karlsson och Linnea Hanell har då spanat under minst ett år, ibland finns till och med ord på vänt från tidigare år. Då är de väl inte nya?

– Ordet "gaslighta" hade vi spanat några år innan, betydelsen var svårfångad, vad betyder det egentligen? Förra året 2020–2021 slog det igenom. Det finns även ord som dykt upp för kanske femton år sedan men som sedan exploderar med kanske en lite annan betydelse. Ordet "anosmi", luktbortfall, blev ett nyord 2021. Det har förekommit i fackspråk tidigare men aldrig i allmänspråket, därför listar vi det ändå, säger Ola Karlsson.

undefined
Nyordlistan finns att se på språkrådet.se. Men årets lista finns inte tillgänglig förrän 27 december.

Det var såklart covid som satte ordet "anosmi" på listan. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Mungiporna åkte ner på läkare som använt ordet i åratal.

– Vi fick en hel del sura reaktioner från just läkare som tyckte att ordet var stenålders och de förstod inte hur ordet kunde anses som nytt, men vi utgår från allmänspråket i våra bedömningar, säger Ola Karlsson.

undefined
Förra årets nyordslista där bland andra orden maskne, gaslighta och domedagsscrollande ingick.

Spaning efter nyord pågår året runt. Ord som dyker upp sparas i interna dokument. Det brukar bli 200 till 500 ord, de gallras till runt 80. Linnea Hanell slappnar aldrig av vad gäller att hitta nya ord.

– Jag har alltid nyordsradarn på och gör en anteckning på mobilen för tänkbara kandidater. Jag sätter mig med jämna mellanrum på jobbet och går igenom listan genom att slå upp dem i ordböcker, söka på dem i olika databaser och googla. En hel del ord som jag trodde var nya får jag sålla bort direkt. Andra kvalificerar sig inte riktigt, men jag sparar på dem ändå. De bästa kandidaterna delar jag med mina kolleger som också arbetar med nyord, säger hon. 

De flesta hittas via egna observationer i radio, tv, tidningar och olika sociala medier. Några skickas in av allmänheten. I slutet av året görs även riktade sökningar där "så kallad" och andra kombinationer används i stora textdatabaser för att hitta nya ord. Listan som vaskats fram ges till ett antal språkvetare som röstar fram kandidater. Det viktiga är att det blir en bra blandning av ämnesområden och en bredd inom olika ordklasser.

undefined
Ola Karlsson och Linnea Hanell arbetar båda med nyordslistan som varje år ges ut av Språkrådet.

Listan i nuvarande form har funnits sedan 1986. Sedan 2013 sammanställs listan av Språkrådet i samarbete med Språktidningen.

– Ett urvalskriterium är att vi ska undvika känsliga ord utpekande för enskilda grupper samt skällsord, för att inte späda på en infekterad diskussion, säger Ola Karlsson.

Några större debatter kring vilka ord som får komma med på listan eller inte har Linnea Hanell inte upplevt sedan hon började på Språkrådet, år 2020. 

– Någon tyckte att ordet becknarväska glorifierar gangsterkultur, någon annan att det var onödigt att använda det svenska ordet tippningspunkt i stället för det engelska tipping point. Tanken med att vi publicerar listan är att väcka samtal och diskussioner om hur språk fungerar, hur ord bildas och vad vi gör med språk, säger hon.

Några konkreta exempel på ord från nyordslistan 2022 får vi inte, den är hemlig till dagen efter annandag jul.

– Årets nyordslista präglas av de nya kriser som uppstått. Energikris, kriget i Ukraina, inflationen förstås och klimatkrisen. För ett år sedan sa vi att 2021 års lista var ganska deppig, årets är om möjligt ännu deppigare, men den avspeglar världen just nu, säger Ola Karlsson.

Årets nyordslista offentliggörs 27 december.

Isof

Institutet för språk och folkminnen, där Språkrådet ingår, är en statlig myndighet i Sverige vars huvudkontor ligger i Uppsala. 

Uppdraget är att samla in, bygga upp och sprida kunskap om språk och kultur i Sverige.

I Isofs arkiv finns över 100 års arbete med att dokumentera dialekter och talspråk, berättelser om människors liv och leverne i vardag och fest, dokumentation av de nationella minoriteternas språk och kultur.

I Uppsala finns vad som förmodligen är världens största ortnamnssamlingar.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!