Mitt sommarlov
På skolavslutningen stod en kostymklädd David Druid och längtade efter sommarlovet. Alla barn skulle ha kostym, hade hans mamma sagt. Men det visade sig vara fel.
– Det var bara jag – och jag hade dessutom lånat min styvfars skjorta. Den var för stor och stack ut som en ankstjärt där bak, säger David Druid och skrattar.
På somrarna sprang han mellan gårdarna i Lötenområdet för att leka med kompisar och åkte till stranden på Storvad, med eller utan föräldrar beroende på ålder.
– Där var man och härjade. Det var "go to"-badet om man var från Löten.
Somrarna handlade om frihet så länge "minicallen" var tyst.
– När den ringde skulle man hem. Jag minns att porten stängde runt åtta-tiden. Det hände ofta att jag missade när den ringde och fick stå nedanför balkongen och skrika efter föräldrarna. Ibland fick jag kasta något på fönstret och ibland fick grannen komma ned och hämta mig.
Studentnationerna höll precis som nu igång under somrarna och David minns hur han och vännerna under tonåren försökte ta sig in på dem. Ett minne har särskilt etsat sig fast.
– Nationerna var en värld man inte var inbjuden till. En gång klättrade jag över Stockens staket men ramlade och landade på svanskotan. Jag blev jagad av vakten och sprang in i byggnaden igen och upp på övervåningen, kollade ut genom fönstret och nedanför såg jag vakten gå och leta efter mig.
För det mesta stod andra aktiviteter än nationer på Davids sommarlovs-agenda: bada på Fyrishov, gå på Uppsalafestivaler och ströva runt på stan med kompisarna.
– Vi brukade samla ihop våra pengar och se vad vi kunde köpa för dem.
När han blev äldre bestod somrarna även av extrajobb. På restaurangerna och pubarna Escobar och Fredmans brukade han arbeta som diskare.
– Det var speciellt att jobba i krogmiljö när man var sjutton år, bli bjuden på grogg efter jobbpassen och vandra hem lite halvlullig sena sommarkvällar.
En kväll stötte han på sina vänner vid en bar på väg hem. Det hade det blivit bråk på puben och David hamnade mitt i kaoset.
– Jag kommer ihåg att UNT var där och nästa dag hamnade jag på förstasidan. Mitt bland poliser och sköldar kunde man skymta mig. Mamma listade ut att det var jag, eftersom hon kände igen mina kläder. "Men David, det där är ju du", sa hon förskräckt.
När han var yngre cyklade han titt som tätt till en 4H-gård i Gränby.
– Där fick jag min första kyss. Av ett elstängsel alltså, när jag försökte klättra in till grisarna.
Att fiska var också ett intresse och ett år skulle det planteras lax i Fyrisån.
– Shit, nu kan jag fiska lax i Fyrisån, minns jag att jag tänkte. Men jag vet inte om det någonsin blev av.
En återkommande aktivitet med familjen var camping i Siggefora. Där fanns vuxna med matchande färgglada overaller och ungar som fritt sprang omkring.
Om David Druid kunde spola tillbaka tiden skulle han vilja återuppleva första discot på Svartbäcksgatan. Att betala åtta kronor för att åka buss till lokalen där massvis med läsk såldes innanför immiga fönster. Spänningen att träffa ungdomar från andra skolor och klasser.
– Men den bästa känslan var nog ändå på avslutningen när man visste att man hade allt framför sig. Och när man var det enda kostymklädda barnet som gick och köpte sommarens första glass.