– Naturligtvis finns det en viss patologisk vinkling på den här listan – den innehåller bara romaner som på ett eller annat sätt beskriver neurologiska symtom och sjukdomar hos karaktärerna, säger Dag Nyholm, som även är professor i neurologi, till sina före detta studenter.
De nyexade läkarna sitter rakryggade i stolarna nedanför scenen i den magnifika universitetsaulan under lördagseftermiddagen 18 januari. Dag Nyholm, är framröstad av studenterna som en av ceremonins talare och i sitt drygt fem minuter långa tal kommer han in på skönlitteratur. Han har gjort en lista över romaner som han lovar mejla till var och en.
Efter talet passar UNT på att fråga honom om varför han ger denna lista som en gåva.
– Läkaryrket handlar om att möta människor, att jobba med patienter som kanske är i en utsatt position. Som läkare behöver man reflektera över livet och döden, sånt som litteratur är bra på att ta upp, säger han.
Han menar att författare har ett sätt att hantera språket som gör att vi kan förstå mer precist vad personer tänker och känner och att vi då lättare kan sätta oss in i andras situationer.
Litteraturlistan innehåller 85 olika romantitlar, både klassiker och modern samtidslitteratur. I listan finns också preciserat vilka sjukdomar som tas upp i respektive bok.
I exempelvis Nobelpristagaren Han Kangs roman "Jag tar inte farväl" har en person migrän och en annan får ett skalltrauma. I Jonas Hassen Khemiris senaste roman "Systrarna" dör huvudpersonens släkting i ALS och systrarnas mamma skadar vänster kroppshalva i ett fall, förmodligen en stroke, och i Jojo Moyes roman "Livet efter dig" försöker en personlig assistent ge en förlamad man livslusten åter.
– Jag tror absolut att man höjer sin empatiska förmåga genom att läsa skönlitteratur. Författare kan i sina romaner ge läkare värdefulla insikter i människans natur.
Dag Nyholm är även läroboksredaktör, han hävdar att studenter oftare förlitar sig på internet i stället för att läsa studielitteratur. Han hävdar också att studenter har en annan typ av läsande i dag som inte behöver vara fel men som i längden kan göra det tungt att ta till sig en roman av exempelvis Dostojevskij som kräver längre koncentration.
– Man gör det lite enklare för sig själv. I stället för att gå till medicinsk litteratur där man rent prosamässigt för en diskussion kring ämnet ber kanske studenterna en chattrobot att sammanfatta saken, och man går hellre till punktlistor och korta texter, säger Dag Nyholm.
Elin Pettersson, är en av Nyholms nyutexade läkare. Hon har läst ungefär en roman i månaden under sin läkarutbildning som avkoppling från studierna. Hon läser väldigt blandat, just nu Jonas Hassen Khemiri.
– Jag har inte tänkt aktivt på om det kan vara positivt för läkaryrket att läsa, men jag tror att det är ett bra sätt sätta sig in i andra livsöden eftersom man i romaner lär känna olika karaktärer på djupet. Det kan nog hjälpa om jag som läkare möter en patient i samma livssituation som en karaktär i en bok, säger hon som i väntan på att börja sin AT-tjänst i maj pluggar en termin litteraturvetenskap.