Intresset för sällskapsspel har ökat under coronapandemin. I tider av karantän och begränsat umgänge har många säkert dragit fram en gammal kortlek eller spelat en omgång schack, ett spel som ökar i försäljning efter serien ”The queen’s gambit”. Forskaren Greger Sundin menar att spel är en väldigt mänsklig sysselsättning.
– Människan har spelat spel i tusentals år. Genom spel kan vi identifiera oss med hur 1600-talsmänniskan kände efter att ha fått fel kort på handen i sista given. Samma känsla kan uppstå när vi spelar sällskapsspel efter julmaten, säger Greger Sundin.
Frågan är bara om vi kan mäta oss med 1600-talsmänniskan när det kommer till spelfrekvens. Greger Sundin tror inte det.
– Då spelade man ofta. Det fanns inte samma konkurrens från annan underhållning som i dag, säger han.
Greger Sundin är konstvetare och har i sin avhandling undersökt handelsmannen och konstagenten Philipp Hainhofers (1578–1647) konstskåp, det så kallade Augsburgska konstskåpet, som finns bevarat på Gustavianum.
Hainhofer tillverkade flera skåp men det i Uppsala är det mest välbevarade. Han fyllde skåpet med föremål från hela världen. Föremålen syftade till att representera bland annat kronans makt. Men i skåpet fanns också spel. Greger Sundin ville undersöka om dessa också var till för att beskådas eller faktiskt användes.
– Det samlades på guld och rikedomar, fantastiska konstverk, vetenskapliga föremål och exotiska föremål från fjärran länder, men i samma samlingar fanns också en stor uppsättning spel som främst skulle spelas. Det är ett faktum som för en närmare dåtidens människor, säger han.
Greger Sundin har bland annat studerat schack, backgammon och gåsspel, som fanns i skåpet. I gåsspel slår spelarna en tärning och flyttar spelpjäserna lika många steg längs en bana. Många av dagens moderna spel kan spåras till 1500-talet.
– Schack och backgammon var vanligt, även damspel som liknar dagens Othello. Det fanns en massa kortspel, förutom den franska varianten med hjärter och klöver fanns tyska med bjällror, hjärter och ekollon, säger Greger Sundin.
Alla spelade spel, oavsett samhällsklass. Kortspel blev lättillgängliga i och med tryckpressen och kom successivt att ersätta tärningsspelande under 1500-talet. Schack var däremot de rikas nöje.
– Schack kallas det kungliga spelet. Det var dyrt att tillverka då pjäserna skulle skäras och skulpteras. Backgammon var mer lättillgängligt. Det räckte att ha olikfärgade spelpjäser, säger Greger Sundin.
Trots vissa likheter finns det skillnader i hur vi spelar nu jämfört med då.
– Då spelade man alltid om pengar. I dag spelar vi kanske inte hasardspel med mormor och morfar på samma sätt. Samtidigt spelade man ofta efter middagen på 1600-talet, som vi gör i dag. Då var spelpjäserna i starka färger för att man skulle se dem i skenet av ett levande stearinljus, säger Greger Sundin.
Så spel verkar ha varit en het grej för 500 år sedan. Men var alla lika positiva? Inte riktigt, berättar Greger Sundin.
– Det fanns många religiösa argument mot spelande. Känslorna kunde bli heta om man spelade bort pengar och då fanns risken att man hädade. Att vinna var också ett moraliskt problem. Den protestantiska etiken sa att man måste förtjäna det man får genom hårt arbete, och att vinna ett spel räknades inte som hårt arbete, säger han.