Gazpacho, här tillsammans med stekt surdegsbröd, kan knappt bli godare och mer svalkande än vad den är på Smedjan i Alunda.
Provence eller Baskien i all ära, men om du ändå hemestrar kan du lika gärna ge dig ut på en matresa i hemtrakterna. Vi satte oss i bilen och drog iväg längs med väg 288 från Uppsala mot Gimo.
Himlen är blå, solen står högt och vägen är ännu tom fast det är fredag. Första anhalt är Leks Thai Garden, vars saftiga och krispiga pad thai är någonting jag ofta drömmer om när jag sitter med en torr sallad på lunchen.Tyvärr har Leks Thai Garden stängt just i dag. Jag som hade sett fram emot att få testa någonting nytt från menyn med 30 rätter.
Matresan fick en knagglig början, men vi far vidare. Vad döljer sig egentligen bakom den vita skylten med svart text, som stavar MAT strax utanför Alunda?
Vi svänger av på grusvägen och hittar en liten röd matvagn.
På menyn finns katalanska rätter som hamburguesa completa, bocadillo pepito, patatas bravas, och olivas marinadas. Det låter lovande, och vi beställer gazpacho och bocadillo tortilla española som är en hembakad surdegsbaguette med spansk potatisomelett, stekt paprika, manchego-ost och aioli.
Maten smakar himmelskt svalkande denna högsommardag.
Hembakad surdegsbaguette med spansk potatisomelett, stekt paprika, manchego-ost och aioli. Rätten heter bocadillo tortillo española.
Menyn på Smedjan i Alunda innehåller inte många maträtter. "Det viktiga är att de är felfria" säger kocken Alejandro "Alex" Camuñas Méndez.
– Jag har tagit de här klassiska rätterna till en ny nivå, säger Alejandro "Alex" Camuñas Méndez från Barcelona medan han förbereder ett antal bocadillo pepito till en stor familj som har stannat till med sin van.
– Det finns ganska få matställen längs med 288:an, och vi tyckte att möjligheten att stanna till på vägen saknades, säger Kerstin Ivarsson som driver Smedjan, som matvagnen heter, tillsammans med sin man Alex.
Mätta och belåtna åker vi vidare längs med 288:an. Fälten och skogen omger oss om vartannat.
Alejandro "Alex" Camuñas Méndezoch och Kerstin Ivarsson driver Smedjan tillsammans sedan ett år tillbaka.
Vid den här skylten svänger du in till Fastbols gårdsbutik.
Vi svänger vid Fastbol, in på ännu en liten grusväg. Vid ett gäng enorma fordon stannar vi till och undrar vart vi ska. Men det visar sig att vi hamnat helt rätt. Här, i en lada, ligger Fastbols Gårdsbutik.
– Det här ska vara ett ställe där folk kan sälja sina saker, säger Jennie Kjellberg som har drivit gårdsbutiken i tre år.
Här finns vaxljus, honung, fårskinn, ullsockor, virkade leksaker, barnkläder, marmelad, saft, sylt, ostkaka, betongfigurer och mycket, mycket annat. Allt är närodlat och lokalt producerat.
Inne i Fastbols Gårdsbutik träffar jag Madelene, Meja och Melker Olsson. De två barnen får snart var sin glass i handen, medan mamma Madelene smakar på ost från ostdisken och handlar.
Leksaker, mat och barnkläder. Allt är lokalproducerat och närodlat.
Saft, sylt, marmelad, äppelmos och tapenade. I Fastbols Gårdsbutik hittar du lokalt producerade och ekologiska varor.
Tryffel, vaxljus och strutar med kola, allt närodlat och närproducerat på Fastbols gårdsbutik.
Familjen har förutom lastbilsverkstad och gårdsbutik en kennel, biodling och lantbruk med KRAV-märkta, gräsbetande nötdjur. Jennie säljer kött och egentillverkade korvar.
– Man kan komma hit och köpa på sig inför helgen, men det är också till för de som bor här.
Vi får smaka på Lille don från Skogsbackens ost. Den är så god att vi måste köpa med oss en bit. Vi köper även värmlandskorv och isterband från frysdisken.
– Det ska vara potatismos eller kokt potatis till, inget pulvermos! säger hon medan vi betalar.
Idén till butiken kom under en kurs där Jennie och hennes man träffade andra människor som hade gårdsbutiker.
Jennie Kjellberg driver Fastbols Gårdsbutik. Det är öppet ett par dagar i veckan men man kan alltid ringa Jennie på förhand och säga att man vill komma förbi. "Så länge jag är hemma är det inga problem."
– Jag blev särskilt inspirerad av en kvinna som kallade sig Bonde-Saga. När hon berättade om sin gårdsbutik blev jag tvärsugen.
Med en kylväska full av korv kör vi vidare mot Gimo och stannar till på Gimo rastplats. Ett fåtal personer sitter och äter på Gimo Värdshus och på Lyktan, som ligger på varsin sida om en mack.
Det trendiga och lokalproducerade, som följde oss genom matresan, är som bortblåst här på träbänken intill väg 288. Men den fluffiga, trygga vaniljglassen från Lyktan står sig väl. Särskilt om man vågar sig på ett färgglatt strössel.
Den kulinariska matresan längs med väg 288 avslutas med mjukglass på Lyktan i Gimo. Här med fruktströssel och jordgubbspärlor.