Graffitin har en märklig status, enligt konstvetaren Jacob Kimvall vid Stockholms universitet.
– Dels är graffitin populärare än en stor del av den samtida konsten, dels är den inte tillräckligt fin eller kommersiellt stark, säger han eftertänksamt och fortsätter:
– Som konstform är graffiti erkänd av konstinstitutionen och enligt konsteori är graffiti konst. Men det betyder inte att all graffiti är konst, påpekar Jacob Kimvall, som är specialiserad på gatukonst och kallas "Dr. Graff".
Tags utgör en viktig del av graffitikulturen och alla målare har en individuell sådan. En tag kan ha olika storlek och form.
De tags som spraymålas snabbt på en fasad utgör den största delen av skadegörelse i form av klotter.
Uppsala kommun har fått in 250 anmälningar om klotter på allmänna platser fram till december förra året och avsatte 1,6 miljoner kronor för sanering av klotter på allmän plats för hela året. Det är enskilda fastighetsägare som ansvarar för sanering av klotter, oavsett om byggnaden ägs privat eller kommunalt.
På frågan hur Uppsalahem upplever skadegörelse i form av klotter svarar kommunikationschef Linda Ryttlefors att de inte upplever det som ett problem.
– Det förekommer väldigt lite klotter och det har varit på en låg nivå under de sju år jag jobbat på Uppsalahem, anser hon.
Att det inte klottras mycket i Uppsala håller Robin Rundström på Graffitifrämjandet i Uppsala delvis med om.
– Det är flera som målar, men graffitikulturen får inget riktigt fäste här. Jag vet inte riktigt vad det kan bero på, men närheten till Stockholm kan vara en bidragande orsak, funderar han.
Robin Rundström påpekar att graffiti ofta sammankopplas med ungdomskultur, vilket inte alltid reflekterar verkligheten.
– Alla graffitimålare är inte klottrare, på samma sätt som alla graffitimålare inte är ungdomar. Det är främst yngre målare som söker spänning genom att klottra på ställen de inte får och de gör det ibland påverkade, berättar han.
Det blir i sin tur missvisande då det är de spänningssökande målarna som blir fast av polisen och blir en del av statistiken. Därifrån tror Robin Rundström att den, enligt honom felaktiga bilden, av graffiti som en inkörsport till kriminalitet och droger har uppstått.
Men graffiti kan också vara en inkörsport till konst. En ung graffitimålare i Uppsala som kallar sig "Aker" berättar att hen alltid varit intresserad av skate- och hiphopkultur och på den vägen kom hen in på graffiti. Utan att tidigare varit konstnärligt intresserad insåg "Aker" efter en tid att det var konst hen höll på med.
– Graffiti är hundra procent konst, slår "Aker" bestämt fast.
En annan graffitimålare som kallar sig "Gives" och som är verksam i Stockholm bekräftar att graffitin kan vara kompletterande till konst.
– Jag skulle uppskatta att ungefär hälften av alla graffitimålare jag träffat håller på med konst på ett eller annat sätt, berättar "Gives" som själv målat graffiti vid sidan om sina konststudier i flera års tid.
För de som väljer att se graffiti som konst, är det konst med ett budskap. Vilket inte är något unikt, enligt Jacob Kimvall.
– Däremot är det speciella med graffitins budskap att det inte skiljer sig för varje målning, utan ligger snarare i handlingen. Det är egentligen ingen skillnad hur målningen ser ut, då handlingen är det viktiga och det estetiska är sekundärt, förklarar han.
Robin Rundström är inne på samma linje.
– Det intressanta är inte egentligen vad graffiti är, utan varför det målas. Vad många inte tänker på är att graffitin framför konst, klotter eller något annat mittemellan, är en kraft som ifrågasätter rätten till det offentliga utrymmet, säger Robin Rundström.