Syster Sol värmde publiken

Isabel Sandblom, alias Syster Sol, brukar inte sällan tillsammans med Kapten Röd lite slarvigt och överslätande få symbolisera den våg av framstående reggae som fått ta allt större plats på svenska scener under de senaste åren.

Foto:

Uppsala2014-06-07 02:43
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att prata om en helt ”ny” våg av rasta-fierade kreatörer vore dock lika vilseledande som att yttra att den blågula reggaerörelsen stannar vid precis nämnda affischnamn. Samma grundregel gäller som för alla andra subgenres som står utanför det etermediala flödet: Ägnar man bara tillräckligt mycket tid åt att belysa gräsrötterna så kommer också talang efter talang att göra sig tillkänna.

Syster Sols tidigare grupp Livelihood (som släppte två album 2006-2007) var ett talande exempel på en högst vital källarscen som törstade efter ett välförtjänt erkännande. Syster Sols vandring från mer traditionsbunden reggae till ett uttryck som även innefattar utpräglade soul- och hiphopinslag har breddat Sollentunafödda Sandbloms publikskara. Något som bekräftas av den långa kö som slingrar sig utanför Flustret endast några få minuter innan kvällens huvudakt stormar ut på utomhusscenen. Suget i stan efter kvalitetsreggae är fortsatt omättat.

Sandblom framför från första stund (”Full fokus”) med naturlig utstrålning sin rättframma och samhällsreflekterande conscious dancehall. Att Flustrets promillestarka åhörarskara inledningsvis har problem att finna just fokus är aningen beklagligt. Rytmerna som tajta kompbandet Kichinga basunerar ut förtjänar pigga öron. Det dröjer dock inte lång tid in i setet innan samtliga nationaldagsfirare är en del av den kokande Syster Sol-festen på en knökfull innergård. Ett nationaldagsfirande som skapat för 2014 års premisser: Fritt från begränsande identitetsramar, där mångfald och gemenskap fungerar som främsta ledstjärna.

Precis när man står och känner viss mättnad inför de återkommande låtstrukturerna plockar Sandblom fram ”Fatta”. Låten, som bär på en tyngre dancehallproduktion som för tankarna till landskollegan Elliphant, kan mycket väl kan vara den naknaste och samtidigt betydelsefullaste texten om sexuella övergrepp som formulerats på det svenska språket. Framförandets pondus (med tillhörande brandtal) injicerar nytt liv i konserten. Ett flyt som bibehålls i efterföljande hitten ”Gillar Din Vibe” och avrundande allsångsnumret ”Kärleksrevolt”.

Uppsala Reggaefestival är som bekant insomnad sedan 2012. En isolerad timme under fredagskvällen brann den återigen som i gamla fina dar.