Vilse med Vajande huset

Tre syskon, sinsemellan mycket olika, strålar samman för att fira att en av dem har födelsedag. Det är brorsan, spelad av Johan Stavring ,som motvilligt låter sig firas. Hans storasyster, som görs av Tove Berglund, har drag av trivselfascist, medan lillasyster, gestaltad av Tove Ringmar, tycks intressera sig mest för att inta förföriska poser. De båda systrarna har bott ihop ett tag, men lillasyster har just flyttat därifrån. Broderns flickvän har just flyttat ifrån honom. Av deras sätt att förhålla sig till varandra förstår man att det finns en del tilltrasslat i deras mellanhavanden.Lekar med ordEn upptakt värdig Lars Norén således, och det saknas inte droppande av referenser från det "nya Europa" och lekar med ord och deras betydelser i den här pjäsen heller. Som tillexempel "jag vill sprida mitt ljus i stället för att stå där och vara tänd", en replik från lillasystern som tycks lida av Britney Spearskomplex.Uppsättningen äger rum på tre scener på olika håll i det lilla scenrummet på Ungdomens hus. Ibland får man känsla av konsthappening mer än av teater, när till exempel två i ensemblen ritar på en projicerad Europakarta på väggen och inte ritar en enda gräns rätt.Sofia Fredén är en ojämn dramatiker, det visar bland annat exempel som filmfloppen Kontorstid, där hon hade skrev manus, och den sympatiska pjäsen Ensamcyklaren, som spelades förra säsongen på Upsala stadsteater. En uppsättning av pjäsen Diamanten prisbelönades av Nöjesguiden 1995 som bästa teaterföreställning i Stockholm det året.Pjästexten tycks i detta bearbetade skick vara fragmentarisk och surrealistisk.Osorterat och rörigtDen har en hel del av drömspel över sig och det glimtar ibland till av intressanta samtidskommentarer och själsliga bråddjup som är igenkänningsbara för många av oss. Men mycket känns osorterat och rent rörigt. Helhetsintrycket vilar på osäker och glidande grund. Jag blir inte helt klar över vad Vajande huset vill säga med sin föreställning annat än uttrycka vilsen het i världen och att det finns många mer eller mindre dolda företeelser som påverkar oss. Tristare saker finns förstås att berätta om från en teaterscen. Man får betrakta Vajande husets version av Diamanten som en smula oslipad. Ensemblen har dock helt klart framtiden för sig.Vajande huset spelar Diamanten även fredag (23/4) i Ungdomens hus.Regi: Matilda Pearson. Manus: Sofia Fredén. Bearbetning: Matilda Pearson och Tove Ringmar. I rollerna: Tove Berglund, Johan Stavring, Tove Ringmar, Stina Andersson.