Vardagspoetiska möten

Föreställningen har karaktären av ett collage, en räcka vardagliga och poetiskt komprimerade ögonblick. Relationen mellan en han och en hon är den röda tråden som binder samman flera dikter och det slutar där det började — på en stormarknad där slumpen kan slå till och skapa möten.Dikterna är skrivna av Solja Krapu, som är tvåfaldig svensk mästare i estradpoesi och som har gett ut några diktsamlingar, en roman och en barnbok. De har en vardagsrealistisk ton, ofta med en lågmält humoristisk knorr.Teater Da Capo har valt dikter som exempelvis beskriver en städning som spårar ur och önskningar om att få vara bara lite lagom sjuk. Närmast påminner stämningarna i dem om Jan Stenmarks textförsedda bildmontage, i synnerhet då ­Teater Da Capo ger scenisk gestaltning åt dem. Som när Rune Jacobsson påstår att "det finns olika sätt att förhålla sig till tapeten" och blir bokstavligen och med ljussättningens hjälp en del av mönstret på fondväggen .Mellan dikterna har gruppen lagt in några mimade sekvenser till Henry Mancinis filmmusik från 60-talet med vardagskomik. De fungerar fint som en brygga mellan texterna och som en andhämtning för publiken.Helaftonsformatet känns dock för långt. Föreställningen reser sig liksom ald­rig ur vardagligheten och når vidare, trots absurda krumsprång. Möjligen når man en bit i den romantiska scenen med ett åldrat kärlekspar, där ömsintheten mellan de två är rörande. Men annars finns många möjligheter att känna igen sig i Nästintill ett äventyr.Fotnot: föreställningen ges även 29 september, 12, 13, 27 oktober, 3, 4 november på Den lilla teatern i Uppsala.