Väloljat musikalkoncept
Succémusikalen Mamma Mia har återvänt till Sverige och Stockholm, den här gången på originalspråket engelska och i Globen. Björn Lövenlid såg en storartad musikal i en bristfällig miljö.
DRÖMSCEN. Andra akten av Mamma Mia! inleds med att Sophie Sheridan, här spelad av Haley Flaherty, har en mardröm till tonerna av Abbas allra sista singel Under Attack. Mamma Mia! är en påkostad musikal och en pålitlig kassako.
Foto: Live nation
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Björn Ulvaeus och Benny Anderssons gamla popdängor är inte bara extremt slitstarka som fristående treminutershits. De har också visat sig fungera alldeles utmärkt i musikalsammanhang med sin blandning av smittande refränger i dur och starka balladarrangemang i moll. Mamma Mia-succén är mycket begriplig.
Ändå var det med viss bävan jag satte mig i jätteklotet Globen på onsdagskvällen. Trots att idrotts- och konsertarenan hade halverats och teateranpassats inför föreställningen så dröjde det inte länge förrän jag kunde konstatera att jag satt för långt bort från händelsernas centrum. Aktörernas minspel gick inte att skönja och endast de största gesterna nådde fram till oss på läktarens nedre del.
Dessutom åkte ljudnivån bergochdalbana på ett obegripligt sätt. Det inledande potpurriet höll rockkonsertnivå och jag började genast fingra efter mina öronproppar, bara för att upptäcka att den efterföljande dialogen lät nästan lika dämpad som en tv-apparat i grannens vardagsrum.
Ensemblen skall emellertid inte lastas för dessa yttre irritationsmoment. Samtliga inblandade gjorde ett dans- och sångmässigt hästjobb och de lyckades trots förutsättningarna mana fram en stigande feststämning i Globen.
Storyn om dottern som bjuder in tre buksvågrar till sitt bröllop för att ta reda på vem av dem som är hennes pappa må vara fånig men den fungerar fint som en lättsmält må bra-berättelse. Det som engagerade mest var dock musiknumren, från hela sällskapets explosiva och variationsrika framförande av titellåten Mamma Mia! till Carolanne Weidles sensibla tolkningar av underskattade Slipping through my fingers och odödliga The winner takes it all.
Sången höll hög klass i de viktigaste rollerna. Cameron Blakely slog bland annat knock på publiken med sin varma och personliga röst i låtarna S.O.S och Knowing me, knowing you. Där har hans motsvarighet på vita duken, Pierce Brosnan en hel del att lära.
Efter nio år och 30 miljoner sålda biljetter totalt är Mamma Mia! ett oerhört väloljat och intrimmat musikalkoncept. Att påpeka enstaka koreografiska felsteg eller en halvdan tonträff i en biroll känns småaktigt, när helheten känns så komplett.
Ingen musikal i världen kan dock ändra på det faktum att Globen lämpar sig bättre för ishockey och stadionkonserter än för sång-och dansföreställningar.
MUSIKAL
Mamma Mia! Globen, Stockholm. Onsdag
Regi: Phyllidia Lloyd.
Koreografi: Anthony Van Laast.
Musik: Benny Andersson & Björn Ulvaeus.
I rollerna: Haley Flaherty, Lindsey Tierney, Kellie Ryah, Anita Booth, Felicity Duncan, Carolanne Weidle, Jon Hawkins, Ahmet Ahmet m fl.
Mamma Mia! Globen, Stockholm. Onsdag
Regi: Phyllidia Lloyd.
Koreografi: Anthony Van Laast.
Musik: Benny Andersson & Björn Ulvaeus.
I rollerna: Haley Flaherty, Lindsey Tierney, Kellie Ryah, Anita Booth, Felicity Duncan, Carolanne Weidle, Jon Hawkins, Ahmet Ahmet m fl.