Upplandsmuseet

En spaljé av frivoliteter lutar sig mot en fönsternisch. Alfons Åberg, snidad i trä, vänder sig till ett kors med spegel och förgyllning i korsmitten, för att bli av med sina rädslor och skrämslar.

Teater & musikal2005-12-08 00:00
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Metall-och smyckekonstnären Maria Lewis från Söderfors sträcker på halsen i ett halssmycke, eller kanske en lös krage, tillverkad av remsor skurna ur starkölsburkar.
Hon har gjort som sina tretton kolleger i utställningen Traditioner i NY form, låtit sig inspireras av ett gammalt föremål från museets arkiv.
— Det är en jästkrans, säger hon och håller upp en taggig, rund trähistoria.
Den har vandrat mellan öl och deg med sina jästbakterier innan den blev museiföremål.

Maria Lewis har konstruerat sitt ölhalsband på liknande sätt som den gamla jästkransen: med ett antal flärpar instuckna i varandra. Men där jästkransen är lika taggig inåt som utåt, har Maria Lewis gjort sitt halssmycke slätt på insidan.
— Jag har inspirerats både av tekniken och funktionen. Jag är fascinerad av mekaniska lösningar och konstruktioner, säger hon.
Fast funktionen, är mest kopplingen från öl och jäst förr till dagens ölburkar. Som familj och söderforsbor förser henne med genom att dricka det öl med vars burkar hon vill arbeta...
Anita Andersson från Bålsta arbetar som assistent till hemslöjdskonsulenterna på Upplandsmuseet. Det är de som har givit utställarna uppdraget att låta sig inspireras till något nytt av det gamla.

Själv har hon utgått från ett gammalt tyg med tryckt mönster och vävt en vepa, som kan vara en matta eller en grov bordsduk. Hon har också vävt en trasmatta inspirerad av mönstret i en ostform.
När UNT besöker utställningslokalen dagarna innan det är dags för vernissage, arbetas det febrilt i det lilla rummet en trappa upp i museet. Somligt ska upp på väggarna, annat ska monteras i de djupa fönsternischerna,. ligga på golvet eller placeras i montrar.
Över en matta av betong ska ett skirt broderi hängas upp. Alfons Åbergs kors håller på att rasa ner från väggen. Ett vitt linne, eller om det är en festtopp, hänger över en skärm. På en svart stol med en vävd sits ligger fortfarande skyddande papper.
— Vi har vernissage på fredag, säger länshemslöjdskonsulent Anna-Karin Jobs Arnberg och knyter snörningen på ett frivolitetsprytt rött liv.
Utställningen pågår till och med 5 mars och är en del av Designåret 2005. Tre män och tio kvinnor visar både hård och mjuk slöjd.