Trivsamt grepp om 60-talet

Med föreställningarna Yeah! Yeah! Yeah!, som gavs i olika utföranden under flera år på olika platser i Uppsala, fick det här gänget en publiksuccé. Nu är de tillbaka med ett liknande koncept där de tar ett vidare grepp på 60-talet. Nu är det inte bara The Beatles utan ett antal av periodens största som släppt till musiken.
Det lyckade upplägget med små sketcher, filmer (en särskild eloge för dem) och annat mellan och under låtarna är kvar. Uppsalas egna John & Paul, med efternamnen Fiske & Kessel, är motorer även denna gång. De båda har en mångårig kemi att falla tillbaka på som skapar en trivsam stämning långt ut i den till pub ombyggda lokalen.

Främst har Fiske skrivit mellansnacken och de har hans typiska signum av drastisk humor och politiska nålstygn. Föreställningen bjuder på många skratt och viss eftertänksamhet.
Främst handlar det förstås om musiken. När den drar i gång hörs spridda rop på Rolling Stones, och de ropande blir bönhörda. Ett flertal låtar av just Stenarna framförs. Andra favoriter är tydligen The Kinks och Manfred Mann som båda har med fler låtar. Andra som passerar är Dusty Springfield, Cat Stevens, Animals, Millie Small och många andra.

Mycket av musiken tillhör standardrepertoaren för coverband så det är ingen lätt match som gänget här har. Men de blandar friskt av egna - ibland härligt långsökta - arrangemang, friskt humör och alltsammans snyggt spelat.
De som som sett tidigare föreställningar minns att Gunnar Danielsson är en duktig sångare och gitarrist. Det får han visa nu också. Övriga i bandet - Lars Berglund och Björn Sjödin - är rutinerade musiker och dessutom scenrävar.

Största utropstecknet är nykomlingen i sammanhanget, Andrea Geurtsen. Förutom att vara en högst profilerad vokalist har hon en smittande glädje på scenen som imponerar. Hon, den enda som inte ens var född när musiken skapades, är den som gör några av låtarna på ett allvar som tar dem bortom nostalgin. Här har Uppsala en talang att ta vara på.
Hela Oldies but goldies är en trivsam tillställning som lyfter fram denna spännande period utan att det blir sentimentalt eller enbart hyllande.

Trivsamt grepp om 60-talet

När gänget bakom succén Yeah! Yeah! Yeah! nu breddar sig med ett vidare grepp om 60-talet och dess musik, har Björn G Stenberg en trevlig kväll.