Statisterna står i centrum i ny pjäs

Ännu en kortpjäs i serien 4 X Uppsala går mot premiär, Lucas Svenssons De frusna på torget (1982). Huvudrollerna i pjäsen utgörs av fyra statister i Ingmar Bergmans Fanny och Alexander.

Teater & musikal2005-03-31 00:00
Susanne Sigroth-Lambe
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Redan innan Lucas Svensson fick förfrågan om att skriva en kortpjäs av Upsala stadsteater hade han idén om att skriva en pjäs med utgångspunkt i en filminspelning. Eftersom Ingmar Bergmans filmer intresserar honom och att han stött ihop med folk som varit statister i just Fanny och Alexander föll det sig så att han tog utgångspunkt för skrivandet i just den inspelningen.
Pjäsen börjar med att statisterna står och stampar av köld på Fyristorg en gråkall vinterdag 1982. Bergman är sjuk och hans regi­assistent Peter Schildt (nyligen aktuell som regissör på Upsala stads­teater med Blod på någons händer) har tillfälligt tagit över inspelningen av en begravningsscen. Lite senare samma kväll möts fyra av statisterna igen för att äta tillsammans.
— Man kan säga att de fyra huvudpersonerna i pjäsen är statister i sina egna liv. De har tappat kontrollen totalt, säger Lucas Svensson under det att han sveper en mugg kaffe i Stadsteaterns personalrum.
— Deras liv förändras denna speciella dag och de kommer att gå åt olika håll.

Intervjuade statister
Inför jobbet med pjäsen har han intervjuat en stor mängd av det som faktiskt var statister i filmen. Men sedan har han vävt samman och hittat på repliker fritt efter eget sinne.
— Statister får ju inte synas en och en, de är där för att bilda massan. Historien är full av människor som stått och frusit tillsammans på torg eller på fabriksgolv. I pjäsen har jag ställt mig frågan "vad är en liten människa i ett stort samhälle", säger Lucas Svensson.
Statisterna spelas av Viveca Dahl­én, Åsa Forsblad, Robin Keller och Stefan Marling. Föreställningen regisseras av Tobias Theorell som Lucas arbetat tillsammans med tidigare i Livet en dröm på Unga Klara.
- Jag brukar följa repetitionsarbetet av mina pjäser rätt ordentligt, men inte för att övervaka. Det finns en poäng med att fortlöpande diskutera föreställningens framväxt med regissören, menar Lucas Svensson.

En komedi
Han vill gärna kalla De frusna på torget (1982) för komedi.
— Det är både hemskt och roligt i den. Det kan också vara ett sorts lyckligt slut att man slipper var­ann ...
Lucas Svensson är uppvuxen i en by i Skåne, Olseröd. Där fanns det inte mycket teater att se, men Lucas läste i stället — och skrev. När han var nitton började han regissera egna pjäser på Scenforum i Kristianstad. Efter en sejour på ­Biskops Arnö folkhögskola kom han till Dramatiska Institutets dramatikerlinje och fick de övriga tre dramatikerna i 4 X Uppsala, Malin Axelsson, Lisa Langseth och Mikael Olsson som kurskamrater.
Samma dag som De frusna på torget (1982) har urpremiär på Upsala stadsteater har också Lucas Svenssons Min middag med Johan och Solveig urpremiär på Dramatenscenen Tornrummet. Publiken får äta middag innan och sedan får de vara med när skådespelarna ­Johan Lindell och Solveig Ternström äter tillsammans.

Teatral lek
— Solveig kom till mig med idén. Hon och Johan var med i en föreställning 1984, Stort och smått. De lärde aldrig känna varandra då, men Solveig har funderat över att hon tyckte Johan verkade intressant. Var hon förälskad eller var det något annat? berättar Lucas Svensson.
— Pjäsen är en teatral lek och påminner kanske om filmen Min middag med André. Den handlar dock inte nödvändigtvis om de verkliga skådespelarna, men väl om minnet och vad man kan vara för varandra.