Provocerande enkel nyårsrevy

Det är svårt med nyårsrevyer. Det är svårt att vara lustig, intelligent, satirisk och aktuell på samma gång. Ramen som humorgruppen AMOK valt för årets nyårsrevy skulle kunna fungera utmärkt: en rivningshotad folkpark som det ska ordnas en stödgala för. Byns starke man Lennart håller i den tillsammans med byns näst starkaste man Ove. Kommunfolk ska övertalas att inte riva den anrika parken för att bygga ett köpcentrum, det ska bli lotteri och underhållning.

Det finns ingen lag som säger att en nyårsrevy ska innehålla satir kring lokala frågor och händelser under året som gått. Det kan ju räcka med en vansinnigt skickligt genomförd och rolig föreställning.
Rädda folkparken - död eller levande är inte förankrad särskilt stadigt varken i den uppländska leran eller i 2009. Det är inte heller en vansinnigt skickligt genomförd eller rolig föreställning. Problemen är två: dels är ramen som gjord för karaktärer som "pratar lite lustigt på oklar men lantlig dialekt", drar dåliga skämt och säger att det här ska bli en rolig kväll, ja, nu ska vi ha roligt på den oklara men lantliga dialekten, dels finns allt material som faktiskt är lite roligt och aktuellt i andra akten.

För visst finns det pärlor också i detta års nyårsrevy - de är få men skimrande. Slutförvaret i Forsmark får sig en känga, Jan Erik och Cecilia Wikström en liten och idén om civilflygplats på Ärna en ordentlig.
Men de verkliga pärlorna är orkestern (trots att det på premiärkvällen bitvis var svårt att höra sångtexterna som dränks av instrumenten, något som borde vara lätt att lösa) och Anna Haglund den största.

Till stödgalan för folkparken har det bjudits in gäster, vi får möta gamla bekanta från tidigare nyårsrevyer och en del nya: en ganska oemotståndlig Lundell-Plura-Thåström-typ, en dekoratör som är så där kulturdryg i svart polo och skapande våndor, vi får möta talanglösa i en talangtävling (fast en talang har vridit till Mikael Wiehes Andraklasspassagerarens sista sång, mer känd som Titanic, på ett enkelt, men briljant vis), alla spelade av Niklas Högefjord och Mats Thielman-Lindberg.

Men det är mest provocerande för att det är enkelt utan att vara intelligent och jag undrar i vilket skede manuset försvann. I vilket skede man tyckte att det var okej att inte tajta till en föreställning som utan minsta tvekan hade vunnit mycket på att döda en del älsklingar. Ganska många för att vara exakt. Det är nämligen inte ett försvar att genren nyårsrevy är svår - antingen gör man det bra, eller inte alls.

Provocerande enkel nyårsrevy

Årets nyårsrevy med AMOK på Reginateatern innehåller många älsklingar som borde avlivas och är provocerande enkel utan att vara intelligent, skriver Astrid Claeson.