Proppfullt manus

Tänk om amerikanerna hade kunnat använda en jättelik sugkopp för att dra ner månen till jorden och släppa den på Sovjet - men nu gick ju inte det, för då hade ryssarna blivit först på månen. Så det enda möjliga när presidenten vaknat på morgonen med den bestämda åsikten att USA ska sätta människor på vår närmaste himlakropp är att skicka dit tre astronauter i en raket(eller "stronuter i en rakaket", som JFK säger).Att avslöja för mycket av vad som händer när detta väl är bestämt vore synd, men det är å andra sidan omöjligt att avslöja ens hälften av vad årets teknologspex innehåller. För detta spex är sprängfyllt av roligheter och lysande småepisoder som tas tillvara på bästa möjliga sätt av en hejdlös ensemble.Utrymme att tänka tillIbland faller både manusets poänger och omstarterna platt, men skådespelarna är oftast obegripligt snabba i tanken när det ropas efter omstart på de underligaste ställen. I allmänhet samarbetar de också bra om att plocka hem ytterligare poänger. De spontana omstarterna blir ofta lika roliga som de förberedda.Det satiriska draget i spexet ger många skämt en ytterligare dimension; det speciella med detta spex är att när man inte skrattar så ges ofta luft och utrymme att tänka till.Förstagångsregissören Tina Lindewall har stundtals skapat riktigt avancerade scenlösningar med både blandade tidsplan och slowmotion, och tretimmarsföreställningen håller ett ganska jämt tempo ända fram till det urdumma slutet. Till sin hjälp har hon haft uppfinningsrik ljussättning, enkel men fyndig scenografi och en skådespelartrupp som går in för sina roller med liv och lust.Mattias Lindgren lägger in hela kroppen i varje ord och gör mesta möjliga av den utseendefixerade Michael Collins (han kommer med i besättningen för att han tror att det är uttagningen till Mister Universum). Stina Uppström som PR-chef är utmattande entusiastisk, Marcus Priftis lyser av glädje över alla patriotiska dumheter han får floskla ur sig som JFK. För att bara nämna några.Dessutom finns här omvänd striptease av Satan, systrarna Whitney och Britney Houston i markkontrollen, tomten, Usama bin Ladin och en genomröd sovjetisk skönsjungande spion. Vad mer kan man begära?