Pleasure drabbar åskådaren hårt

Scenografin i Pleasure är enkel, en bar och fyra män på var sin stol. De är inga monster, de är män som vi känner eller skulle kunna träffa. De berättar var sin historia.

Teater & musikal2006-04-01 10:17
Gunnar Carlsson
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Här möter vi den unge Erik (spelad av David Weiss) som flytt överklassfamiljen tillfälligt och som backpacker i Thailand träffar en ung tjej och upplever sexuell extas. Han är i himlen, förälskad, men naiv och vill inte inse att flickan är prostituerad.
Där finns läraren Nils (Ingmar Virta) i övre medelåldern. Han var en 68:a och trodde på fri kärlek, men efter 35 år är äktenskapet dött. På en konferens i Moskva vill han "slippa tänka" för en gångs skull och går i säng med en prostituerad. Han känner skuld och självförakt.

Jobbar på mack
Vi möter Mats (Jakob Tamm) som jobbar på macken, har dåligt självförtroende och alltid befunnit sig i skuggan av den beundrade ledaren i grabbgänget när de är ute och röjer. Han deltar vid ett tillfälle i en hämndaktion, som endast kan beskrivas som en gruppvåldtäkt, på en flicka. För Mats är ändå upplevelsen manlig gemenskap.
Men här finns också Simon (Iso Porovic), den framgångsrike opera­regissören. Med den intellektuelles högmod förklarar han att man väljer sitt liv och att alla kan välja om de vill vara offer eller inte. Simon tänker inte bli något offer. För att bli kvitt sin skaparångest inför en jobbig premiär, fjärran från familjen, beställer han upp en ung kille till rummet.
Spelet är närgånget och kroppsspråket avslöjande. Alla fyra männen drar oss in i sina historier på ett obehagligt sätt. Vi kan förstå dem, men plötsligt har vi gått över en gräns.

Skäl att moralisera
Finns det då skäl att moralisera över vuxna människor som väljer att ha sex tillsammans? Kan de inte till och med få göra en affär av det?
Pleasure illustrerar att det inte handlar om jämbördiga parter. Den som köps är varje gång yngre och även av annan nationalitet. Pjäsen visar tydligt hur det är en fråga om klass. Att det nästan alltid är män som handlar med kvinnor är ett utslag av samma patriarkala system som vi alla är del av.
Egentligen är detta ingen pjäs om sexköpare utan en studie i Manligheten. I Pleasure handlar sex lika mycket om att fördriva ångest som njutning.
Pleasure är en otäck pjäs, svår att värja sig emot. Den drabbar åskådaren. Ämnet angår alla, men det har också blivit vass teater.