Nytt hos skickliga Cullbergarna

Cullbergbalettens har gästspelat i Dansens Hus med två urpremiärer, skriver Anna-Stina Malmborg.

Foto: Håkan Larsson

Teater & musikal2008-04-15 00:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Cullbergbaletten gästar Dansens Hus med två urpremiärer av de två koreograferna Stijn Celis och Crystal Pite. Förväntningarna är alltid stora inför en Cullbergafton. Starten blev lätt försenad för att man skulle hinna beta av biljettkön. Den belgiske koreografen och scenografen Stijn Celis inleder kvällen med sitt nya verk Sonata. Celis var engagerad som dansare i Cullbergbaletten l996 - 97 och gjorde redan då ett verk för kompaniet. Detta är fjärde gången han koreograferar för dem. Sonata är ett abstrakt stycke dans, tjugo minuter långt. De fyra dansarna har fått en intressant koreografi där framför allt armar och överkropp smidigt klarar osköna, kantiga och ryckiga rörelser.

Till en början har dansarna skor på fötterna. Men de åker snabbt av och blir en del av scenografin i sällskap med två låga svarta och rörliga strålkastare i fondens ena hörn. Dansarna lyfter lite här och var på scengolvets matta och prövar att ställa skorna inunder. I verkets senare del klär dansarna om. Kvinnorna sveper stolt in likt spanjorskor i svarta vida kjolar. Männen ömsar till spanskinfluerade svarta kläder inne på scenen. Den ene klär sig dock i blodröda bentrikåer. Golvmattan lyfts allt högre upp och bildar ett grått landskap som bakgrund till dansen. Musiken byts från Beethovens pianokonsert till den turkiske Ghedalia Tazartés musikblandning, som rymmer bl a spanska rytmer. Verket är en vacker och omväxlande danslek.

Kvällens andra urpremiär är ett verk av den kanadensiska koreografen Crystal Pite. Hon är 38 år och har dansat fem år hos William Forsythe i Ballett Frankfurt och arbetat som koreograf för Nederlands Dans Theater och les Ballets Jazz de Montreal. Kidd Pivot heter hennes egna danskompani i Vancouver. Matter of a maker är titeln på hennes verk för fjorton Cullbergdansare. Hon har arbetat med dansarna i Riksteaterns repetitionslokaler, lärt känna dem och fått dem delaktiga i verket. Dansarna har själva kreerat en del av den absurda rekvisitan och dräkterna av kartong. Scenbilden är en teater i teatern och verket handlar om skapande och förstörelse.

När ridån går isär ser man huvudpersonen/konstnären vid ett bord, där han undersöker det monster han just skapat av kartong. Som mörka skuggor kryper dansarna fram under bordet och försvinner ut i kulissen. Spelet kan börja.Vi får följa konstnärens framfart i sin atelje. Mycket händer under spelets gång. Nya gestalter skapas. En slank kvinnlig dinosauer växer fram. Ett groteskt partygäng i fantasifulla kartongkostymer bryter in i konstnärens atelje. Monstret återkommer och hotar med förstörelse. Det knastrar och knakar. I ett jordbävningsdån faller alla figurerna till marken. Men konstnären börjar om på nytt med nya ideér. Mitt i alla absurditeter kommer dansen loss i fartfylld rock och några vackra duetter finns insprängda i verket. Till slut faller kulisserna delvis med hjälp av monstrets väldiga kartongyxa. Ur förödelsen uppstår en miniatyrstad av kartong. Tvärs över den vandrar den vackra dinosauren med långsamma steg.

Cullbergbaletten har med sitt nya program levt upp till förväntningarna. Det är en skicklig ensemble, som nu väntar på en ny konstnärlig ledare efter avgående Johan Inger.
Dansens Hus
Cullbergbaletten

Sonata av Stijn Celis
Matter of a maker av Crystal Pite