My Fair Lady ett säkert kort

Musikalen får man väl kalla ett säkert kort att satsa på för Oscars. Tidigare uppsättningar av den på samma scen har gått i åratal. Jarl Kulle har gestaltat professor Higgins i två omgångar, först mot Ulla Sallert och sedan mot Anna Sundqvist.

I den senaste uppsättningen 1996 spelade Loa Falkman professor Higgins och Anna-Lena Hemström Eliza. Det finns också en känd filmatisering med Rex Harrison och Audrey Hepburn från 1964.
I jämförelse är denna upplaga gedigen. Till och med musiken låter som den förmodligen gjorde för ett halvsekel sedan. Regissören och bearbetaren Tomas Alfredsson, mannen bakom filmen Fyra nyanser av brunt och medlem av Killinggänget, har ett ganska konservativt närmande till stoffet. Men föreställningen är underhållande, historien är återberättad med lätt och virtuos hand, därtill försedd med ett försök till svärtat djup a´ la strindbergsdrama mot slutet.
Kostymerna är fina med mycket spets och sekelskifteskänsla. I scenen på Ascot rör sig hela ensemblen som sprätthöns, det mest originella i en annars konventionell koreografi.

Artisterna är en ytterligt kompetent skara som levererar vad de ska med tryck. Jan Malmsjö plockar fram filosofiska djup, i sin sopåkarpappa Doolittle. Denne skådespelarnestor bidrar med en smula rap invävt i sång och dansövningarna i låten En gnutta flax, en av föreställningens verkliga höjdpunkter.
Michels Segerström gör en ömsint humanist som Överste Pickering, påminnande om den guldbaggebelönade prestationen i filmen Darling. Henrik Dorsin gör en mycket rolig språkgenikrumelur. Tommy Körberg gestaltar professor Higgins med just den akademiska och egocentriska dryghet som rollen kräver. Därtill sjunger han bättre än någonsin.
Helen Sjöholms Eliza är föreställningens verkliga nav och hennes röst lika ljuvlig som alltid. Hennes närvaro är total, trots att de andra pratar över hennes huvud. Men hon är lättare att tycka om i början, när hon på okomplicerat Pippi Långstrump-vis gör revolt mot den manschauvinism hon möter som elev till fonetikprofessor Higgins. Nog hade man önskat rollfiguren en annan utveckling med detta avstamp.