Lunchteater som roar och förför

Äventyren duggar tätt och det är väl tillgodosett med rafflande upplevelser och starka känslor i Upsala stadsteaters nya luchteaterföreställning Berättelsen om Perseus, som premiärvisades i Teaterkaféet i går. Ändå är rekvisitan enklast tänkbara. Några bord med rutiga dukar, en stol, koppar och fat som ännu inte hunnit dukas ut och en servett.Samtida och aktuellMen med fantasi utan begränsningar och en skådespelare som far som en tätting mellan olika människoåldrar och ger röst och gestalt åt snart sagt ett tjog roller har det blivit ett stycke berättarteater av det oavlåtligt fängslande slaget. Skådespelaren Peter Bergared har haft den här pjäsen på sin repertoar ett längre tag.Framförandet i Uppsala visar att den under årens lopp finslipats till perfektion.Berättelsen om Perseus lyfter fram ett stycke grekisk mytologi och förvandlar den till en i hög grad samtida och aktuell historia. Överser man med alla gudaingripanden, som kanske inte är så vanliga numera, är det lätt att hitta många motsvarigheter till ämnet med en ensamstående mamma och hennes son. Den spådom i pjäsen som levereras av oraklet i Delfi är en gammaldags variant på dagens horoskop i tidningarna. Pojken som vaktar sin mamma mot alla friare går säkert att hitta lite varstans. Och ett modersberoende som står hindrande i vägen för utvecklandet av en mansroll såväl som för vuxenblivandet är nog inte så sällsynt.Pedagog av guds nådeI föreställningen beskrivs alla sådana frågor med sagans magiska förtecken. Och inramningen är den lämpligast tänkbara, ett kafé i den grekiska övärlden dit publiken bjuds in och blir delaktig i det spännande förloppet. Även den som inteär så värst hemmastadd i den antika mytologins värld får här några av sina kunskapsluckor rejält igenfyllda. Peter Bergared är en pedagog av guds nåde och de i publiken som har erfarenhet av den moderna skolans fyllerifrågor känner igen sig.Här förekommer naturligtvis överkucku Zeus själv och vid hans sida både Pallas Athena och Hermes. Den senare framställs helt oemotståndligt som en riktig fartdåre. Har någon aldrig hört talas om graierna eller gorgonerna eller ens Medusas huvud och vad detta kunde ställa till med, går vederbörande hem med nytt vetande i bagaget. Men det gäller att vara uppmärksam under det inlagda sportreferatet. Peter Bergared kontrollerar åhörarnas hörsel efteråt.Över huvud taget är hans utförsgåvor betydande när det handlar om att förvrida synen på publiken. Det slår gnistor om den här föreställningen med den ena på kornet fångade detaljen efter den andra. I åtskilligt tar skådespelaren hjälp av tonfall, röstlägen och ljudstyrka. Här råder rena millimeterprecisionen när händelserna passerar förbi i en strid ström.Uppvisning i skådespeleriMest intagande är dock kroppsspråket, vilket från första stund äger en smidighet och uttrycksfullhet som det är helt omöjligt att värja sig mot. Uppfinningsrikedomen är i detta avseende storartad och Bergared har en säker blick för hur man med skoj och bus avväpnar en medelålders lunchteaterpublik och gör rent hus med alla betänkligheter. Även yngre teaterbesökare kan säkert ha stort utbyte av det här fram-förandet.För hela föreställningen blir till sist en enda lång uppvisning i skådespeleri och finlir som förför och skapar delaktighet. En sådan här charmfull och lärorik lunchtimme, full av välfunna upptåg, går det just nu knappast att hitta någon annanstans.