Lättsam förströelse på Boulevardteatern

Det går att göra musikal med små medel. Stockholms Musikteaterensemble bevisar detta med en trio musiker och blott fyra sångare/skådespelare som kompetent berättar en bloddrypande historia om en massmördare och den polis som jagar honom. Detta sker med musik som låter som typisk musikalmusik, men utan bestående örhängen. Den fungerar för stunden men lämnar inga spår.
Hela verket doftar av typisk off-Broadway, det är som gjort för en mindre scen och utan stora krav på tunga scenografier. Det trevliga är att föreställningen också kommer nära sin publik. Stämningen blir gemytlig i salongen, ämnet till trots.

Boulevardteaterns lilla scen är klädd med drivor av hopknycklat tidningspapper. Och tidningsskriverier är ett genomgående tema.
Mördaren Kit Gill, spelad av Jonas Samuelsson-Nerbe, är nämligen besatt av att hamna på New York Times första sida. Han försöker förmå polisen Morris Brummel, som görs av Joachim Bergström, att se till att detta händer. Han mördar och ringer upp strax efter.
Gill utvecklas till en riktig stalker och hotet kommer allt närmare Brummels flickvän, Sarah Stone, spelad av Mia Poppe.
Intrigen har en genomtänkt men också klichémässig psykologisk botten. Den onda modern gör nämligen åter entré som förklaringsmodell och skulle väl knappast vara uthärdlig om hon inte skildras med glimten i ögat, som här.
Den rutinerade musikteaterskådespelaren Birgit Carlstén gör flera mödrar och ännu fler mordoffer. Alla är tecknade med någon extra komisk krumelur i kanten.

Spelet är annars lite lågmält, man önskar att de övriga tre hade tagit ut svängarna lite till.
No way to treat a lady är inte någon banbrytande föreställning, precis, ibland känns det att musikalen har ett decennium på nacken. Men den bjuder en stunds lättsam förströelse och fungerar som en stunds morbid verklighetsflykt, ungefär som ett hyfsat avsnitt av tv-serien Morden i Midsummer.

Lättsam förströelse på Boulevardteatern

Det är lättsamt och underhållande när nu musikalen No way to treat a lady får Skandinavienpremiär på Boulevardteatern i Stockholm, skriver Susanne Sigroth-Lambe.