Kompetent igenkänningshumor

Babben Larsson bjuder på både fyndiga vardagsbetraktelser och allmängiltigt allvar, enligt Andreas Jakobsson. Men hon kunde ha skippat sången.

Babben Larsson på UKK.

Babben Larsson på UKK.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Teater & musikal2013-11-09 19:54
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Babben Larsson har aldrig varit den hysteriskt roliga, den vassaste eller den fyndigaste komikern. Sedan hon klev in i allmänhetens medvetande via Släng dig i brunnen i slutet av 80-talet har hon blivit kvar där genom att köra på sin grej. Snäll stå upp i mittfåran levererad med mycket charm. Och det är en imponerande bedrift.

Att det lyckats beror på ett gott klassiskt komedihantverk och en osviklig känsla för vardagsbetraktelser. I showen ”Vad hände?” briljerar hon med sin träffsäkerhet när hon skojar om svenskarnas nya alkoholvanor, som får folk att åka höskrinda i Tyskland på jakt efter exklusiv öl, personliga tränare och äkta makars bråk om volymen på tv:n med surroundljud.

Föreställningens grund är berättelsen om hur Babben Larsson för fem år sedan skilde sig från sin man som hon varit gift med i 17 år. Alldagliga funderingar kring tvåsamheten, hur man ska leva sitt liv och uppfostra sina barn. Det är ämnen som Larsson behärskar till fullo och det är sällan långt mellan skratten, samtidigt som allvaret är ständigt närvarande.
”Vad hände?” skulle ha kunna varit en helgjuten komedishow utan större brister om det inte hade varit för de magontframkallande sångnumren. Babben Larsson är ingen jättedålig sångerska, men hon är heller ingen större musikartist eller låtskrivare. Vad de dansbandsliknande numren är tänkta att tillföra är en gåta. Särskilt eftersom i stort sett varje låt säger precis det hon redan sagt precis innan, bara sämre formulerat.

I andra delen tappar showen fart något, men Babben Larsson radar fortfarande upp fyndiga betraktelser av nya och gamla företeelser och river ner mängder av skrattsalvor. Hon är också en av få komiker i Sverige som lyckas göra kvalitativ stå upp av så vanliga händelser att vem som helst kan känna igen sig och utan att trampa på andra tår än sina egna. När berättelsen om den döda pappan kommer mot slutet blir allvaret väl kompakt, men att garven tonar ut har sin poäng eftersom man får gå hem med en känsla av att ha upplevt något viktigare än bara simpel igenkänningshumor.

Show

Babben Larsson
Konserthuset, Uppsala, lördag