Käckt spex på Västgöta nation

Spex har i Uppsala en lång tradition, i denna anda skriver jag min recension.

Spexet: Spexet heter denna installation som sätts upp på Västgöta nation.
Som många av oss i ungdomen som kom till Uppsala för att studera, fick Lisa från Skövde i ett korridorsrum i Flogsta husera.

Där möter hon Lasse som är i full färd att sätta upp spexet Rikard Rex, ett anakronistiskt drama om ära, korståg och sex.

Lisa och Lasse blir kära, men primadonnan Sara låter dem inte komma varandra nära.

Lite som den berömda scenen i Hamlet där den unge prinsen ger skådespelare instruktion, så är handlingen uppbyggd i denna produktion.

Postmoderna teoretiker brukar prata om idéernas slut, att all kultur numera hänvisar till andra alster som gjordes förut. 

Fallet är här likaså, man hänvisar till en uppsättning från 2002. Spexet i spexet är en kul idé som de använt sig av för sin soaré.

Att jag fick komma in under de sista skälvande sekunderna av repetition gav mig förståelsen för denna uppsättning en extra dimension.

Ambitionsnivån på spexet satt som ett smäck, med en tydlig historia och ganska käck.

Bland skådespelarna var det några stjärnor som lyste extra klara, till exempel Marie Widell som antagonisten Sara.

Med en lyskraft som Bette Davis på äldre da’r känns rollen som den ondsinta kvinnan för henne självklar.

En annan eloge ska husbandet ha, som följde publikens nycker mycket bra.