Gottsunda övertygar med My nation

Övertygande spel gör My nation till en upplevelse på Gottsundateatern. Fyra människoöden bjuder in till en diskussion om att överskrida gränser för drömmen om ett annat land, tycker Gunnar Carlsson.

Martin Aliaga och Ulla Svedin gestaltar terrorister med skilda utgångspunkter i föreställningen My nation.

Martin Aliaga och Ulla Svedin gestaltar terrorister med skilda utgångspunkter i föreställningen My nation.

Foto: Nadja von Bahr

Teater & musikal2007-11-22 10:46
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Framgången med öppningspjäsen Re:union har skapat förväntningar på fortsättningen av projektet Nya världar nya världar. Den nya pjäsen My nation av Susanna Mehmedi har också fyra roller, men här är det inte en sammanhållen berättelse, utan fyra monologer, fyra människoöden som skildras parallellt.

My nation är en mosaik på gott och ont. Som föreställning är detta en stark upplevelse, inte minst genom övertygande spel med oftast lågmäld ton trots den yttre dramatiken.
Målgruppen är nian och gymnasiet och mitt intryck är att de gymnasister som såg samma föreställning som jag var fångade.
Vi får i korta episoder följa Hani, insiktsfullt gestaltad av Martin Aliaga, och hans väg fram till att bli en av flygplanskaparna den elfte september. Han är en arabisk kille som lever medelklassliv, tvättar hustruns stringtrosor och pluggar vid universitetet. Men gradvis tar han avstånd från vad han upplever som västerländsk dekadans. Hani känns som pjäsens nav.

Ett av hans många offer i terrorattacken mot World Trade Center blir den unge, framgångsrike affärsmannen som efter sen affärsmiddag och snabbknull med en hora sover över på kontorets kundsoffa. Bo Wettergren lyckas blåsa liv i en personlighet med cynismer innanför den välpressade kostymen som lätt hade kunnat stanna vid en karikatyr.
Parallellt möter vi två kvinnoöden, båda spelande med känsla. Elza (Ulla Svedin) hämnas övergreppen mot sin familj i Tjetjenien genom mord på ryska soldater.

Vi följer också Olga från Ukraina (Helena Nizic), hennes utsatthet och väg till att bli ett offer i sexhandeln. Men vart skall hon ta vägen efter befrielsen genom polisens razzia?
Vad har dessa gestalter, en terrorist, ett terroroffer, ett traffickingoffer och en tjetjensk hämnare gemensamt? Svaret är inte självklart.
Alla är de del i ett större mönster som de inte rår på. Alla har de drömmar om något annat än det land de lever i och överskrider gränser. Mitt land heter ju pjäsen. Terroristen Hani säger att det enda landet som finns är landet mellan honom och gud. Det befriade sexoffret har inget land att ta vägen till. Och den tjetjenska hämnaren känner sig som president i det land hon skapat med sin terrorattack. I det inre landet är man både terrorist och president. Vem vill bo där?


(bildtext)
TERRORISTER. Martin Aliaga och Ulla Svedin gestaltar terrorister med skilda utgångspunkter för sina handlingar i Folkteatern i Göteborgs föreställning av My Nation som gästar Gottsunda Dans & Teater.
Foto: Nadja von Bahr

My nation
Av Susanna Mehmedi
Gottsunda Dans & Teater, Uppsala, onsdag 21 november.
Regi: Niklas Hjulström. Scenografi & Kostym: Maria Sjöstrand
Medverkande: Martin Aliaga, Helena Nizic, Ulla Svedin och Bo Wettergren. Gästspel från Folkteatern i Göteborg. Offentliga föreställningar 22 - 24 november.