Genomarbetad Midsommarnattsdröm

En midsommarnattsdröm är en av Shakespeares mest älskade komedier. Drömska förvecklingar mellan flera kärleks­par en magisk sommarnatt har dragningskraft på de flesta. Dessutom finns invävt en komisk teatergrupp i handlingen som plockar ner såväl den högstämda intrigen som teaterkons­ten på en dråplig och antihögtravande nivå. Den verkar nästan som skriven för en grupp teaterintresserade unga människor på varierande nivå av amatörism.Genomarbetad föreställningInledningen är lite grå, bokstavligen. Atens adel är klädda i en svart-vit-grå färgskala som känns trist mot de grå fondstyckena. Men så fort handlingen rör sig mot den mer utlevande skogsmiljön blir det mer färg och man förstårtanken bakom scenografins färgsättning.Föreställningen är genomarbetad. Till de mer lyckade valen ensemblen gjort hör att låta dansarna gestalta skogsalver och körsångarna högst levande träd i den magiska skogen.Körsången ligger naturligt inbakad i handlingen med sin stämningsskapande nationalromantik. Körens klang är också välljudande. Mindre lyckat integrerade är dans­inslagen. Kanske för att musiken till dansnumren bryter stämningen med populärpop. Ensemblespelet fungerar annars gnisselfritt och skådespelarna är välartikulerade. Inte en enda replik går förlorad, kanske för att bearbetningen förkortat dem.Lite överspel är det här och där och leklynnet slår ut i full blom bland dem som gestaltar den tok­roliga lilla teatergruppen i pjäsen. De kliver över spexgränsen flera gånger, men det känns faktiskt relevant och de lättar upp den stela bröllopsmiddagen mot slutet med ren farskomik.Det är en charmig amatörteateruppsättning som ges på Värmlands nation, där ung romantik spelar huvudrollen.