Händelserna kring drottning Kristinas abdikation är populär bland årets Uppsalaspexare. För ganska exakt en månad sen spelade Norrlands nationsspexare upp Lejoninnan från Norden, historien om drottning Kristina med en Lejonkungen-knorr. I Ett teknat spexs uppsättning får vi följa den truliga tonårsupproriska drottning Kristina som trivs bäst bland vetenskapsmän och filosofer och vill helst ut och backpacka i Europa. I brist på bättre sällskap i Svea rike får hon hålla till godo med skogsväsena som hamnat på dekis sedan allmogen slutat tro på dem. Hennes mor, den deprimerade änkedrottningen Maria Eleonora, sörjer sin döde make Gustav II Adolf som stupade för två decennier sen och har hans hjärta bevarat i en liten låda. Under tiden planerar adeln ett uppror mot drottningen genom att bygga en ”adelsmaskin” och Axel Oxenstierna, som inte är den skarpaste killen i klassen, får i uppgift att utföra ett giftmord på Kristina.
Det finns många trådar i denna historia som skall vävas samman. Näcken och Skogsrået ska få säga sitt, Maria Eleonora och Axel Oxenstierna ska bli kära och marionettkungen Karl X Gustav ska introduceras och avrättas. Till och med snickaren som bygger ”adelsmaskinen” och gubben i lådan Gustav II Adolf får sina stunder i strålkastarljuset. Slutresultatet är att man visar för mycket och låter ingen av sidospåren få utvecklas mellan raderna. För att i bästa spexaranda ta till med två av scenkritikens stora favoritklichéer: less is more och kill your darlings. Det blev tidvis utvattnat och transportsträckorna till nästa del blev långa.
Nog om det. För det fanns också ljuspunkter i spexet. Först och främst ska Alexis Andersson som Hovadjutanten och Ellinor Denkert som Skogsrået ges varsin eloge för sin okuvliga förmåga att inom sina karaktärers ramar ta publikens anvisningar med perfekt timing. Bandet under kapellmäster Nisse Blomster är också värd beröm. Ett teknat spex fegar inte ur när det gäller att skapa en hel show och gör det så att det ser påkostat och proffsigt ut. Med sina tre timmar blev dock spexet på tok för långt och hade kunnat kortats ner.