Den gråtande polisen på Värmlands
Rökhosta, köttsoppa och ett fast grepp om nödbromsen utlovas när Teater Gör Ont sätter upp Staffan Göthes Den gråtande polisen på Värmlands nation.
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Pjäsen bär Staffan Göthes signum - en blandning av realism och dröm. Den rör sig runt en polisman, som finner sig i ett av livets vägskäl. Han tvingas stanna upp och rannsaka sig själv för att kunna gå vidare.
— Jag tycker den handlar mycket om hur människor pratar med varandra, men inte riktigt når fram. Pjäsen är både rolig och tragisk, säger Christine Nilsson, som spelar Ängeln Allan.
Hon får medhåll av Renée Goldkuhl, som spelar polisens mor, Mary. Det är Mary som står för såväl rökhosta som köttsoppa.
— Det är en rolig pjäs att spela, med många lustiga rollfigurer. Det är lite av en drömvärld, där tidshoppen förklarar varför han är där han är.
Pjäsen innehåller en hel del sång. Christine Nilssons syster, Susanne Nilsson, har givit dem nya melodier.
— Det är lite nervöst. Ängeln Allan är ett slags konferencier och jag ska sjunga ganska mycket, säger Christine Nilsson.
Spelas i biblioteket
Scenen är denna gång Värmlands nations lilla bibliotek. Med sina bokskåp och knarrande trägolv borgar det för en intim stämning. Biblioteket beräknas rymma ett 40-tal åskådare.
Uppsättningen är regissör Mattias Westins första med Teater Gör Ont. Bland skådespelarna återfinns Sebastian Billebo och Magnus Eriksson, som hör till föreningens veteraner.
Teater Gör Ont är en av Uppsalas mer etablerade nationsteatrar. Under sina tio år har ensemblen tagit sig an bland andra Shakespeare och Molière. Till hösten planeras ett större jubileumsprojekt, där även Värmlands nationskör och dansförening ska ingå.
Den gråtande polisen har premiär tisdag 10/5 och ges sex gånger den kommande veckan, med undantag för fredag och lördag.