Cirkus med förfinad estetik

Föreställningen Wear it like a crown spelas just nu på Confidencen i Stockholm. UNT:s Maria Nyström fullkomligt häpnas över ett pingisbollsnummer där paret David Eriksson och Fouzia ”Fofo” Rakez jonglerar med munnarna.

Foto: Mattias Edwall

Teater & musikal2010-07-14 13:12
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Cirkus Cirkör 15-årsjubilerar och det med den alldeles fantastiska föreställningen Wear it like a crown, som just nu spelas på Confidencen i Stockholm. Senare i höst också på Södra teatern. Föreställningen är den avslutande delen i en trilogi om kroppen och behandlar hjärnans två delar; den rationella och den konstnärliga. Och där mycket i föreställningen handlar om att bli vän med sina rädslor. En väsentlig del i en cirkusartists liv får man förmoda men också något som appellerar till oss alla: livet på en skör tråd eller kanske snarare på slak lina då det trots allt handlar om cirkus.

Måste tillstå att jag aldrig varit någon fantast av den traditionella cirkuskonsten men i nycirkusen har jag funnit ett uttryck som talar till det mer konstnärliga, en slags performance med inslag av videokonst, teater, dans, musik och akrobatik. Ett slags cirkusens intima och poetiska kammarspel. I Wear it like a crown har regissören och tillika cirkusdirektören Tilde Björkfors förfinat sin estetik. Det är vackert, genomtänkt och fullkomligt berusande. Ja, kanske till och med den bästa föreställning Cirkör gjort, eller åtminstone lika bra som den de gjorde på Orionteatern tillsammans med musikgruppen Urga för ett antal år sedan. Möjligen kan man anmärka på att det blir lite för mycket av det goda på slutet, två nummer blir mest en upprepning och hade med fördel kunnat strykas. Men det är mest en petitess i sammanhanget.

Rebekka Karijords musik, hämtad från albumet The noble art of letting go, bidrar starkt till att skapa denna poetiska och stämningsfulla föreställning. Musiken påminner i många stycken om Laurie Anderssons White Lily och stundtals också av toner som går att härleda från såväl Madonna som från techno och industri.

Med komisk och expressiv scennärvaro tar sig Henrik Agger an rollen som konferencier alternativt cirkusdirektör med ofta helt poänglösa monologer. Tillsammans med Louise Bjurholm utför han dessutom några akrobatiska nummer som är så vackert skira, som om han lyfte en fjärilsvinge, att de nästan känns andlösa. I alla fall helt ljudlösa.

För den mer hårdföra och expressiva delen à la stilbildande franska Cirkus Archaos står Jesper Nikolajeff och förra årets Bronett´s memorial-pristagare Shannon Savage för i såväl klädstil som utförande. Här jongleras med motorsågar, kastas knivar, promeneras på glas och utförs konster på stång.

Men bäst av allt är ändå paret David Eriksson och Fouzia ”Fofo” Rakez. Inte minst för sitt fullkomligt häpnadsväckande pingisbollsnummer där de jonglerar med munnarna. Men också för de där små genomtänkta humoristiska gesterna, lekfullheten och för att inte tala om Erikssons galet roliga mimik. Så skickligt och samspelt. Och fullkomligt unikt.

Foto 1: Fouzia ”Fofo” Rakez och David Eriksson i Cirkus Cirkörs föreställning Wear it like a crown på Confidencen

Foto. Mats Bäcker

BILD 2: Louise Bjurholm i Cirkus Cirkörs föreställning Wear it like a crown på Confidencen

Foto: Mattias Edwall

Cirkus

Cirkus Cirkör Wear it like a crown

Confidencen, Stockholm