Belgisk dans vill ge feststämning

Redan före föreställningen skruvas publikens förväntningar upp. Gruppens dansare stormar runt i foajén under diverse glada tillrop, trummande och trumpetande. De följer med oss in i salongen och försvinner ut i kulissen. Endast en dansare blir kvar för att snabbt krypa bakom en filmduk.I en skuggspelssekvens dansar han bakom scenen tillsammans med dukens tecknade aggressiva gubbar i höga hattar. Han mejar ner dem i ett slagsmål och duken hissas upp. In under kulörta lyktor rullar en skraltig bil på tre hjul och lastad med diverse rekvisita.Ut kryper dansarna och börjar lasta av bilen, bygga upp ett tälttak och ställa upp stolar och bord. Gatufesten kan börja.Det blir mycket dans i en salig blandning av break, folkloristisk Medelhavsdans och akrobatik. Fem män och två kvinnor växlar mellan solon och gruppdans mer eller mindre improviserat. Flera av dem är klassiskt skolade och har dansat med Rosas.Musiken sköts av Pierre Bastien med sin enmansorkester, som kan ses närmare på en videoskärm ovanför. Med egna byggda instrument manövrerar han det självspelande pianot, en skivspelare, blås- och stränginstrument. Det blir i längden något monotont.Det finns just inga engagerande avbrott, utom när en dansare med godispåse frenetiskt tuggande tappar påsen och kryper gråtande och smaskande runt på golvet och plockar godis. Sugande på tummen tröstas han av de övriga.Mot slutet försöker dansarna aktivera publiken. Männen med brinnande pappersblommor i händerna bjuder upp en danspartner ur den svårflirtade publiken. Det är egentligen en tävling i vem som kan hålla pappersblomman brinnande längst. Efter slutapplåderna följs publiken ut av det glada gänget, som i det längsta försöker hålla den dalande feststämningen kvar.