Akrobatiska belgiska absurditeter

Danskollektivet Peeping Tom har gästat Stockholm med sitt dansdrama Le Sous Sol, skriver Anna-Stina Malmborg.

Danskollektiver Peping Tom framför sitt program med elegans och skicklighet.

Danskollektiver Peping Tom framför sitt program med elegans och skicklighet.

Foto: Maarten Vanden Abeele

Teater & musikal2008-02-13 00:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det belgiska danskollektivet Peeping Tom gästar åter Dansens Hus med sista delen i sin trilogi om familjen. Den första delen, Le Jardin, gjordes 2002 och den andra, Le Salon, gjorde stor succé på Dansens Hus år 2006. Nu är de tillbaka med trilogins avslutning, Le Sous Sol. Familjemedlemmarna är nu döda och befinner sig i källarvåningen, under jord. Artisterna är desamma som i Le salon. De två grundarna argentinskan Gabriela Carrizo och fransmannen Franck Chartier finns med liksom Samuel Lefeuvre och mezzosopranen Eurudike De Beul. Kollektivet har förstärkts med en fantastisk personlighet, den 80-åriga f d butodansaren Maria Otal.

Scenrummet är en salong där golvet är helt täckt av jord. Soffa, fåtöljer, soffbord och matsalsmöbel är till hälften nedsjunkna i jorden. Genom fönstret har jordmassorna rasat ner och bildat en stor hög. Innan ljuset tänds helt kryper Maria Otal nynnande in på scenen och tänder eld på ett litet dockhus. När det brunnit ner störtar Samuel Lefeuvre in med akrobatiska krumsprång till skrovliga toner från jakthorn. Maria Otal och Gabriela Carrizo vandrar in med begravningskransarna. Den korpulenta Eurudike De Beul agerar myndigt och bestämmande över de övriga. Viftar hon med sina nycklar så kommer Gabriela Carrizo lydigt fram för att hjälpa. Men varje gång Gabriela utför sysslor låser hon upp ett skåp, tar fam ett par änglavingar och trär på sig. Eurdike De Beul roar den gamla damen genom att låta henne kindpussa bortgångna kändisar (vitklädda statister), såsom Rita Hayworth, Maurice Bejart och Andy Warhola.

Dansen är närmast akrobatisk. I långa sekvenser häftar dansarna ihop sig och rullar runt till synes hopväxta. Var för sig är de otroligt viga och slår kullerbyttor både fram och baklänges. Ibland försvinner en dansare in i den stora jordhögen men återvänder snart via rummets dörr. Eurudike De Beul kan inte bara sjunga. Hon kommer också loss i en rivig discodans och exponerar frikostigt sin korpulenta kropp i bara underkläderna. Samuel Lefeuvre och Maria Otal krånglar sig runt i en oändligt lång kyssdans. Storskrattande förs hon till en jordplätt, där hon börjar tillverka en docka av benknotor. När hon tröttnar kryper hon in i Eurudikes frodiga barm och diar henne. När mörkret sänker sig över scenen, stannar ljuset kvar på taket. Bortvänd sitter där en gammal man kanske begrundande sin bortgångna familj. Peeping Tom är ett färgstarkt kollektiv med dansare som mycket skickligt och elegant framför sitt absurda drama.
Dansens hus, Stockholm
Peeping Tom
Ler Sous Sol