Ulf Johansson Werre behöver ingen närmare presentation, han tillhör stadens jazzstjärnor. Men som på ”Two hearts” har jag knappt hört honom tidigare. Så har han också tagit sig till Polen och spelat med två lokala musiker där, basisten Zbigniew Wrombel och trummisen Wojciech Lubczynski. Lugn, albumet spelades in pre-corona, september 2019. Musiken är en blandning av svenska och polska folkmusikklassiker. De svenska känner vi väl till, bland andra ”Visa från Utanmyra” och ”Jag vet en dejlig rosa”. Trion ger dem nytt liv och kombinationen av svenskt och polskt gifter sig fint i dessa skickliga musikers händer. (Roligt i sammanhanget att två av de svenska låtarna är polskor!) Werres pianospel är som vanligt flinkt och flyhänt, tar med en speciell känslighet vara på dessa delikata melodier. Trombonen i ”Dear old Stockholm/ Ack Värmeland du sköna” sitter också fint.
Anders Hagberg bor inte kvar i hemstaden Uppsala. Hans album blir som ett vykort (någon som minns dem?). Liksom Werre är han starkt influerad av folkmusiken, men använder den mer som språngbräda till egna kompositioner. På nya ”North” spelar han med norska och finska musiker och får även influenser från andra kulturer att låta nordiska. Hagbergs flöjter och sopransax ligger i förgrunden och hans ambienta bakgrunder ger stämningen. Den suggestiva helheten frammanar små filmer i huvudet.
”First we take Manhattan, and then we take Berlin”. Det har pågått ett tag nu, kvinnorna tar över mer och mer. Inte enbart som vokalister, alla instrument är representerade. Trombonisten Karin Hammar tillhör de främsta och på ”Strings attached” visar hon också vilken fin kompositör hon är. Som albumnamnet antyder så är det stråkar med. The Fab Strings medverkar på flera låtar och samspelet mellan dragsnoken och stråkarna sitter fint. Extra plus också till munspelaren Olivier Ker Ourio.
Hammar medverkar också på Amanda Ginsburgs nya album ”I det lilla händer det mesta” efter hyllade debuten ”Jag har funderat på en sak” 2018. Också här handlar det om vardagliga saker sjungna på Ginsburgs personliga sätt, med ett personligt tilltal som vinner i längden. Filip Ekestubbes trio kompar följsamt.
Slagverkaren Marilyn Mazur har spelat med själva Miles Davis och gör spännande musik även på egen hand. På albumet ”Live Reflections”, inspelat live 2015, bjuder hon på rytmiskt suggestiv musik med egensinniga gästartister som Nils Petter Molvaer, Audun Kleive och Elvira Plenar. Även svenska sångerskan Julia Werup (jo, pappa hette Jaques) är baserad i Danmark och albumet ”The Thrill of loving you” visar en artist som går sina egna vägar, med en säreget vacker och uttrycksfull röst. Även med en typisk pianotrio som komp låter det nutida, inte minst för Thomas Blachmans programmeringar. Norska Solveig Slettahjell är mer stadigt förankrad i traditionen och behärskar den fullständigt. På ”Come in from the rain” sjunger hon sensuellt uttrycksfulla låtar av Monk, Tom Waits och Irving Berlin, som lever länge i öronen.
På samma bolag har supergitarristen Ulf Wakenius tillsammans med basisten Lars Danielsson och trummisen Magnus Öström också nosat på traditionen med gott resultat på ”Taste of Honey”. Låter precis så bra som sättningen lovar. Det gör också powertrion Rymden med nämnde Öström plus Dan Berglund och Bugge Wesseltoft på ”Space sailors”. Förtjänar många fler lovord än vad utrymmet medger här.