Ytligt om Tito

Josip Broz föddes den 7 maj 1892. Fadern var småbrukare och familjen bodde i den kroatiska byn Kumrovec som ligger nära gränsen till Slovenien. Han utbildade sig först till låssmed men tog sedan jobb inom en lång rad olika branscher på företag i Tjeckien, Bayern och Kroatien. Under det första världskriget kämpade Broz i den österrikisk-ungerska armén men tillfångatogs 1915 och fördes som krigsfånge till Ryssland.1924 rekryterades han av Komintern, den sovjetstyrda kommunistiska Internationalen, med uppdrag att grunda kommunistiska fackföreningar på en lång rad fabriker i Jugoslavien.

Som hemlig kominternagent under 30-talet var Broz ständigt på resande fot i Europa. För att undgå de olika ländernas säkerhetstjänster uppträdde han under åtminstone ett femtontal olika identiteter. I sin ägo hade han en hel uppsättning förfalskade pass. Under andra världskriget, när Broz ledde den jugoslaviska partisanrörelsen, blev han känd som Tito.
Idag är Tito ett relativt bortglömt namn. Själva den stat som titoregimen rekonstruerade vid andra världskrigets slut - Jugoslavien - splittrades ju som bekant i början av 90-talet. Men under mer än trettio år, fram till hans död 1980, räknades Tito som en av de främsta politiska ledarna i Europa. Förvandlingen från sovjetisk satrap till statsman tog sin början på våren 1948 när Stalin kastade ut Jugoslavien ur Kominform - Kominterns arvtagare - och fördömde Tito som sovjetkommunismens främste förrädare och avfälling. Från mitten av 50-talet blev Tito en av den Alliansfria rörelsens portalgestalter vid sidan om Egyptens Nasser och den indiske premiärministern Nehru.

En ny biografi över Tito publiceras i dagarna. Sedan slutet av 60-talet har författaren, den välkände journalisten Björn Kumm, skrivit en lång rad böcker som bland annat behandlar utvecklingen i olika länder. Mest uppmärksammat på senare år är en biografi över Che Guevara och en bok om terrorismens historia.
Det är med blandade känslor jag läser Kumms titobiografi. Visst kan boken vara en bra inkörsport för den som vill veta mer om Tito och Jugoslavien. Men författaren förmedlar knappast mer information än vad som också kan inhämtas i uppslagsverk som Wikipedia, Encyclopedia Britannica och Nationalencyklopedin.
Ingen kan rimligen begära att Kumm ska reda ut den 'misslyckade' staten Jugoslaviens långvariga och komplicerade sönderfallsprocess i en personcentrerad biografi. Men också privatpersonen Josip Broz förblir förbluffande anonym i boken. Den blivande statsmannen måste förvisso ha levt ett oerhört spännande liv som jagad kominternagent och partisanledare med ett pris på sitt huvud. Dessutom var han en livsnjutare. Enligt uppgift hade Tito, för att ta ett exempel, nitton barn med sjutton olika kvinnor. Som 'folkets diktator' levde han lyxliv i massor av slott och herresäten som konfiskerats från kungar och aristokratiska godsmagnater. Kumms spartanska titobiografi ger mersmak.

Ytligt om Tito

Björn Kumms nya biograf över Tito förmedlar ingen ny information om vare sig Jugoslavien eller mannen som blev landets ledare, konstaterar Carl Johan Gardell.