Vilhelm Moberg i offentligheten

Kungl biblioteket har presenterat en jättelik bibliografi över Vilhelm Moberg, skriver Lars Furuland.

Foto:

Litteratur2007-03-30 00:01
Det här är en recension. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Riksbibliotekarien Gunnar Sahlin sken som en sol när han vid en presskonferens fredagen den 16 mars kunde presentera ett av de största projekt som Kungl. Biblioteket genomfört. Det var fråga om en jättelik bibliografi över artiklar och böcker av och om Vilhelm Moberg. Titeln beskriver omfånget: Vilhelm Moberg. En bibliografi 1912-2005, sammanställd av Ann Carlsson. En särskild referensgrupp med bland annat företrädare för Vilhelm Moberg-sällskapet i Växjö hade inrättats för detta storprojekt och arbetat under biblioteksrådet Johan Mannerheims ordförandeskap.

Vad sägs om följande siffror för verket: Omfång 832 sidor i två band. För enbart översättningarna till 20 främmande språk har krävts förteckningar som sträcker sig över 53 sidor! Beståndet av Moberg-böcker är särskilt stort på danska, engelska, finska, franska, lettiska, norska och tyska. I de skandinaviska grannländerna hämtar man översättningsobjekt från hela författarskapet. I övriga världen är det naturligtvis främst utvandrarböckerna som engagerat läsarna - emigrationen till USA och Canada drabbade ju alla Europas fattiga länder. Men emigrantskildringarna har också dragit med sig utgåvor på engelska av till exempel Mans kvinna, Soldat med brutet gevär och Min svenska historia.

Gunnar Sahlin betonade i sitt hälsningstal att Kungl. Biblioteket både ska ansvara för att allt tryck på svenska i princip hålls tillgängligt för läsesalslån och bör arbeta för att sprida kännedom om sina samlingar. Det senare gör biblioteket bland annat genom sin Acta-serie, där de två delarna om Moberg utgör volym 74. När man kan bygga på den stora Vilhelm Moberg-samling av brev och tiotusentals tidningsklipp - förvarade i bibliotekets egen handskriftsavdelning - så underlättas naturligtvis arbetet.
Inte bara riksbibliotekarien utan givetvis även bibliografins redaktör Ann Carlsson hade all anledning att glädjas denna märkesdag för KB. Hon fick nu se sitt drygt treåriga projekt avslutat och presenterat i tryck. I sin introduktion betonar hon hur viktigt det är att Moberg-bibliografin enligt planerna även ska publiceras i elektronisk version som en specialdatabas i LIBRIS webbsök (arbetsnamn VIMO). För närvarande har basen 6127 poster. Den är tänkt att fortlöpande uppdateras, men redan nu är den sökbar.

Att ett arbete på detta sätt publiceras både tryckt och elektroniskt är ännu mycket ovanligt, men vi kan vänta oss en utveckling som snart innebär, att liknande projekt endast kommer att redovisas i elektronisk form. Kostnaderna för boktryck och personal håller på att växa anslagsgivande forskningsråd och fonder över huvudet.
Vilhelm Moberg själv hade på sin tid många kontakter med Sydöstra Sveriges Skogsägares Förbund med säte i Växjö (numera under firmanamnet Södra). Frågan är väl om vi fått se en tryckt version om inte Södra beslutat att sponsra företaget.
I KB:s välbesatta stora hörsal framträdde professor Ulf Beijbom, tidigare chef för Svenska Emigrantinstitutet i Växjö, och skådespelaren Jan Malmsjö som läste engagerat ur filmmanuskriptet till Din stund på jorden. Bejbom hade många dramatiska minnen att berätta från sitt samarbete med den eldfängde författaren under den tid när han som tilltänkt föreståndare byggde upp emigrantinstitutet tillsammans med landshövding Gunnar Helén. Det är bara att hoppas att Beijbom låter trycka sitt intressanta föredrag.

Att den roll Moberg spelade i den svenska offentligheten vuxit till ett så enastående stort ämne beror inte minst på att han under långa perioder var engagerad inte bara i det litterära livet utan även i rättsrötedebatterna. Sällskapet som vårdar hans minne kommer nu påpassligt att anordna ett seminarium ("Perspektiv på Vilhelm Moberg") på Wiks folkhögskola den 13-14 april med Uppsalaprofessorn Anna Williams, vice ordförande i sällskapet, i seminarieledningen.