Vår tid genom människoöden

Med sin nya bok presenterar Valter Mattsson fjärde delen i sin romansvit om den egna släkten. Boken handlar om författarens hustru Helena och berättelsen tar sin början kring 1920 för att fortsätta fram till 2007. 2004 kom Valter Mattsson ut med sin roman Augusta. Det är en berättelse om författarens farmors mor. Vi får följa hennes liv i Söderby och Fröjsta i Alundatrakten under åren 1840-1883. 2005 fortsatte Mattsson sin berättelse med en bok om farmodern Ottilia. Den behandlar perioden 1883 till 1922. 2006 kom den tredje boken om Ester, författarens mor. Där utspelar sig handlingen från 1920-talet till 1948.

Den här gången är det inte bara Alunda som är i fokus utan även Flen i Södermanland, eftersom hustrun kommer därifrån. Men de händelser som skildras i boken utspelar sig också i t ex Göteborg och Ludvika, men också ute i Europa och i Sovjetunionen. Helenas revir är nämligen ganska stort.

Som i sina tidigare böcker utspelar sig det lilla" livet i skuggan av händelser i Sverige och världen i övrigt. Berättelserna om Helena och hennes nära blir därför insatta i ett större perspektiv. Här är det t ex Balkankriget, terrorattacken mot WTC 11 september 2001, Sovjets sönderfall, perestrojkan, glasnost och Berlinmurens rivning som speglas genom livet i familjen.
Författaren har valt att arbeta med parallella texter - en som skildrar historisk och en som skildrar samtida händelser - och markerat tidsskillnaden mellan dem med olika typsnitt (Arial för nutid och Times New Roman för dåtid). Läsaren befinner sig alltså hela tiden i skilda tidsskikt, något som gör läsningen varierad.

Boken bygger också på parallella berättelser. Vid sidan av skildringarna av författarens och hans hustrus vardagliga liv spinns också en berättelse om några kriminella personer som hela tiden griper in i huvudpersonernas liv. Den berättelsen handlar om en Miró-tavla som kommit på avvägar under nazitiden och som tjuvarna väldigt gärna vill komma åt, eftersom de anser sig vara rättmätiga ägare till den. Tavlan är dold under en affisch och det är först i slutet av boken som den hittas där. Men vad som händer sen skall jag inte avslöja.

Mattssons bok är, liksom de tidigare böckerna om Augusta, Ottilia och Ester, centrerad kring en begränsad grupp människor i den egna familjen, släkten och vänkretsen. Den utspelar sig verkligen i den alldeles vanliga människans värld med dess vardagliga lunk. Dock har författaren fogat in en del dramatiska händelser, som ger texten ett lyft då och då och hans grepp att varva parallella berättelser och tidsskikt gör onekligen läsningen ganska spännande. Därför är boken om Helena inte bara ett dokument över enskilda individers liv utan också ett tidsdokument över 1900-talets dramatiska historia.
Med boken om Helena har Valter Mattsson nu, med fyra generationer kvinnor i centrum, skrivit familjens historia från 1840 till 2007. Vad, frågar jag mig nyfiket, tänker han göra nu?

Vår tid genom människoöden

Den fjärde delen i Alunda-sviten har blivit ett tidsdokument över 1900-talets dramatiska historia berättat genom den vanliga människans värld, skriver Agneta Lilja.