Vad ryms i rockens fickor?

Ulf Eriksson är en produktiv författare som sedan debuten 1982 gett ut cirka 25 böcker: poesi, prosa, essäistik och kritik. Det som förenar alla dessa skilda aktiviteter är ett laborerande med idéer om människan och existensen. Hans nya roman Överrocken kan läsas som en idéroman om illusion och verklighet, ensamhet och frihet med handlingen förlagd till det nutida Sverige. Persongalleriet har sådana konstiga namn som Prospekt, Vy, Topos och Ram. I slutet av boken visar det sig att det är namnen på möbler från Ikea.

Eriksson är en driven författare som håller ironisk distans både till sin berättelse och dess karaktärer eftersom fokus i romanen ligger just på ett essäistiskt reflekterande över olika livsfrågor. Därför växlar hela tiden perspektivet i berättelsen samtidigt som en berättarröst då och då avbryta skeendet med sina kommentarer. Eriksson är ju en postmodern författare som struntar i linjär handling och psykologiskt trovärdiga karaktärer, eller för den delen fiktionens illusionseffekter.

Överrocken kan läsas som en utforskning av en samtida livskänsla vilket gör att personerna i boken bildar aspekter av ett och samma medvetandetillstånd. Alla är de på olika sätt fångna i sina illusoriska liv medan de längtar efter en annan mer autentisk tillvaro. Den överrock som en av personerna en dag hittar i sin tambur får representera den magiska möjligheten att bli en annan, att upptäcka sitt alternativa öde. Då han tar på sig rocken förflyttas han i tid och rum tillbaka till barndomen i gestalt av en korvgubbe. Det är en händelse som triggar igång en serie andra fantastiska händelser i karaktärernas liv.

Viljan att pröva ett alternativt liv kommer kanske bäst till uttryck i romanens andra avdelning där en man åker bil i vårkvällen från sitt sommarhus till hemmet i Stockholm. Han tar en avväg och kommer till en gård där en ensam man bor. Så småningom visar det sig att mannen inte kan lämna sitt hus eftersom han då på ett övernaturligt vis skulle förstenas. Det är en stark bild av att vara fången i sitt eget liv. Rocktemat dyker även upp i detta avsnitt av Ulf Erikssons nya roman liksom i den avslutande berättelsen. Fantomen i sin rutiga rock spelar även en viss roll i ramberättelserna ur barndomen.
Det spännande med Erikssons nya bok är den filosofiska diskurs som där kommer till uttryck. Han kan exempelvis reflektera över minnet, två former av allestädesnärvaro, okunskapens natur eller tidens gåta. Samtidigt interfolierar han citat av Herakleitos som ett slags meningsmarkörer i berättelsen. Dessa citat hittar romanfigurerna alltid i fickan på den rock som de just tagit på sig. Budskapet är att vakna ur den dröm som livet är för att leva denna andra dröm som är döden.

Ulf Eriksson har lärt sig mycket av den sydamerikanska romanens magiska realism vilket han med bravur redovisar i Överrocken. Detta är magisk realism om den manligaste av manliga attribut, överrocken, och vad den gömmer i sina fickor. Kanske handlar boken om försök att handskas med manlighetens kris i vår tid.

Vad ryms i rockens fickor?

Ulf Erikssons karaktärer längtar efter en mer autentisk tillvaro. Kanske är den nya romanen Överrocken ett försök att handskas med manlighetens kris, skriver Bo Gustavsson.