Tydligt om svenska landskapssymboler

Äntligen har boken kommit med våra landskapsvapen infogade i en konstnärlig gestaltning med respektive landskaps djur och blommor. Vår förre statsheraldiker Clara Nevéus har i nära samarbete med den heraldiske konstnären vid Riksarkivet, Vladimir Sagerlund, framställt en estetiskt mycket tilltalande liten skrift om våra landskapssymboler.
I den här boken har de traditionella, men modernt utformade vapensköldarna försetts med hertigkronor samt uppburna av två sköldhållare i form av respektive landskapsdjur. Dessa står på en bädd av landskapets blommor. I och med att landskapsdjuren, till exempel Bohusläns knubbsäl, Blekinges ekoxe och Jämtlands älg, alla har framställts i storlek passande till sköldarna, så får bilderna en särskild tilltalande personlighet. Även blommornas storlek har konstnärligt anpassats. Bilderna har framställts mellan åren 2000 och 2004. Det är en alldeles utomordentlig återgivning av färg och struktur i bokens illustrationer.
Såväl hertigkronan som banderollen med landskapets namn har framställts på ett enhetligt sätt, som medför att bilderna sammanfogas till en helhet. Hertigkronan har sin förklaring i det att Erik XIV lät framhäva betydande landskap genom att kalla dem hertigdömen eller grevskap.

För Sveriges 25 landskap presenteras den officiella, formella beskrivningen av vapenskölden liksom en kortfattad historik över bakgrunden till vapensköldens bildkomponenter. En kort beskrivning av landskapsdjuret och landskapsblomman har tagits med. Texterna har samma layoutmässiga omfattning som illustrationerna vilket ger presentationen i boken en enhetlighet för varje uppslag.
Landskapens vapensköldar tillkom för att ge glans åt Gustav Vasas liktåg från Stockholm till Uppsala. Det var alltså under det sena 1500-talet och under 1600-talet som landskapsvapnen kom att utvecklas. Till en början var det framför allt vid de
kungliga ceremonierna som vapnen kom till användning. Sköldarnas specifika symboler har senare kommit att användas för de arméregementen som blev landskapets eget regionala regionala bidrag till Sveriges försvar.

I Uppsala kom landskapssymbolerna att användas av studentnationerna från mitten av 1800-talet.
Traditionen med landskapsblommor är betydligt yngre, från början av 1900-talet. Inspirationen var de officiella amerikanska State flowers. Det är emellertid inte förrän i början av 1980-talet, som vi har fått den officiella blomsterlistan för landskapen.
Landskapsdjuren röstades fram av den svenska befolkningen först i slutet av 1980-talet och var en följd av Världsnaturfondens i Sverige (WWF) förslag att utse djur som symboler för landskapen.

Slutligen upptar boken listor utan illustrationer med bland annat fåglar, insekter och äpplen.
Boken har också försetts med ett engelskspråkig sammanfattning, för att ge den icke-svenskkunnige läsaren en uppfattning om denna mycket nationella företeelse.
Boken kan komma att bli en klassiker och utgör en sammanfattande och rik kunskapskälla.
I likhet med flera andra, som har läst boken, kan jag varmt rekommendera den - också som presentbok.

Tydligt om svenska landskapssymboler

Svenska landskapssymboler preenteras föredömligt i en ny bok, skriver Tom Lundin.