Tro, mord och spänning

Redan för femton år sedan hade Uppsalaförfattarna Lilian och Karl G. Fredriksson ett seminarium på Bok & Bibliotek tillsammans med dåvarande biskopen i Växjö Jan-Arvid Hellström. Hellström, som sedan tragiskt omkom i en bilolycka, var även kriminalförfattare och skrev sina böcker både under eget namn och pseudonymen Natanael Frid. Ämnet för seminariet var religiösa motiv i kriminalromaner och thrillers, något som länge intresserat Fredrikssons och som bara väntat på att bli behandlat. Nu har så skett och med titeln Nåd och straff kastar sig författarparet över ett mäktigt stoff. Till en del kan också incitamentet ha varit Ulla Trenters och Kerstin Matz bok från 2005, Heliga mord.
I kriminalromanen skildras ofta kampen mellan gott och ont, spänningen mellan skuld och straff. I Nåd och straff vill författarna fånga denna kamp och visa hur den speglas i närmast arketypiska föreställningar och hur den ser ut inom olika religioner och samfund. Det kan bland annat handla om meningsmotsättningar inom en religiös rörelse eller hur en mördare brottas med sig själv och sin skuld.

Boken är uppdelad i tre olika avdelningar. I den första "I begynnelsen fanns ordet" får läsaren en utförlig genomgång av kriminallitteraturens rötter. Författarna beskriver Den Heliga Graal i olika skepnader och redogör för olika kanoniska eller "omstörtande" skrifter. Här behandlas t ex Da Vinci-koden och Umberto Ecos Rosens namn. I den andra delen "I min faders hus äro många boningar" går författarna igenom hur olika religioner och samfund beskrivs i kriminalromanen och hur olika tiders föreställningsvärld har framställts. Vidare får vi en bild av hur olika religiösa samfund hanterar omvälvande förändringar. Det gäller exempelvis den vånda och de påfrestningar som katolicismen har utsatts för efter Andra Vatikankonciliet.

I den tredje och avslutande delen, "Men de rättfärdigas själar är i Guds hand", återvänder paret Fredriksson till de grundläggande föreställningarna, men nu ur andra synvinklar. Därefter presenteras drygt 120 författare som omnämnts i de tre tidigare avdelningarna med hänvisningar till de adekvata sidorna. Författaravdelningen fungerar som lästips och ibland avger Fredrikssons också ett omdöme. Så här står det exempelvis om den omåttligt populära Camilla Läckberg: "Camilla Läckberg är också ett intressant marknadsfenomen, genom den skickligt orkestrerade marknadsföring som - kanske mer än böckernas egentliga kvaliteter - fört henne till den position hon idag har."
Boken avslutas med ett appendix, där författarna ger en bakgrund till vissa av de företeelser som nämns i texten, t ex Andra Vatikankonciliet och Den Heliga Graal. Appendixet har tillkommit för att inte tynga den löpande framställningen alltför mycket, ett lovvärt initiativ.

I kapitlet "Att avsluta något är att göra början" sammanfattar författarna resultatet av undersökningen utifrån den hypotes om grundprinciper som finns för spänningslitteraturen. De bryter ner den gängse tesen att spänningslitteraturen enbart handlar om en kamp mellan det onda och det goda. De menar att genren också behandlar en kamp mellan ordning och kaos och ett sökande efter kunskapens frukt.

Författarna finner olika hierarkier i de religiösa motiven, från det enkla till det mer komplicerade. Den enklaste formen skulle då vara då en religiös miljö används, t ex ett kloster, men där brottet inte har någon religiös innebörd. I andra fall kan det religiösa motivet bestå av stölden av en relik utan att relikens religiösa innebörd spelar någon roll. Nästa nivå handlar om när religiösa känslor blir drivkrafter i handlingen. Det kan vara meningsmotsättningar inom ett samfund eller liknande, tex motsättningar mellan högkyrkliga och lågkyrkliga. Ytterligare ett steg i hierarkin är när brottslingen kämpar med sig själv och sin skuld. Den högsta nivån enligt författarna är när det handlar om det irrationella draget inom religionen, exempelvis underverk, ingripanden av Gud eller Djävulen.

Låt mig först som sist konstatera att Lilian och Karl G. Fredriksson har åstadkommit ett imponerande arbete, fyllt av kunskap och beläsenhet. Framställningen är väl strukturerad och skiljer sig därmed på ett välgörande sätt från föregångaren, Matz och Trenters bok. Man blir imponerad av Fredrikssons kunskaper, och de lyckas också förmedla dessa på ett läsvärt och humoristiskt sätt. Ämnet, religionens roll i spänningslitteraturen, åskådliggörs på ett grundligt och brilliant sätt utifrån den fasta disposition som de snickrat ihop. Det vimlar av lästips i boken och här får deckarentusiasten åtskilliga förslag. I förordet ger författarna en brasklapp om att det är ett urval och att man möjligen kan sakna sin favoritförfattare. Det kan tyckas omöjligt med drygt hundratjugo författare, men själv kom jag på mig med att tänka på Uppsalaförfattaren Birgitta Rudberg, som i en av sina kriminalromaner hämtar sin miljö från en prostgård och som också skriver om skuld, försoning och samvete.
Endast i ett avseende är jag oense med författarparet. Man ger sig själva absolution för att de ibland tvingas avslöja intriger och därmed förstöra nöjet för tilltänkta läsare. Någon gång är det naturligtvis ofrånkomligt att man måste göra så, men det finns i alla fall några exempel där de mycket lätt kunnat formulera sig så att gärningsmannens identitet skulle förbli okänd liksom motivet. Men det är en randanmärkning till ett i övrigt imposant verk. Det är en bok som kan användas i många sammanhang, inte minst som referensbok och då är det synd att inte förlaget kostat på boken med dess 533 sidor en inbindning i hårda pärmar. Det hade den varit värd.

Tro, mord och spänning

Mord i kloster, i kyrkor och i Guds, eller Djävulens, namn. Den religiösa tematiken i spänningslitteraturen har fått sin genomgång och Thomas Brylla har funnit ett imponerande verk fyllt av kunskap och beläsenhet.