Uffe möter vi första gången på mc-klubben Spitfires sommarläger i mitten av 1970-talet. Han är en murarlärling på 22 år. Han dricker inte som alla de andra. Han lever på strimlad paprika och hasch (och en och annan biff). Han är en snäll och hjälpsam kille som förfulat och svinat ner sig precis enligt gängets regler. En gång levde han i symbios med sin fabriksarbetande pappa som nu är död. Hans mamma Tenna satt en gång i fängelse för att ha samarbetat med nazisterna under kriget. Och mitt i den skitigt frodiga sommarvärlden får Uffe en vision.
Dy Plambeck är en ung dansk författare i början av karriären, och Gudfar är hennes första bok på svenska. Den handlar inte om familjen – familjer är inte så moderna i den moderna världen – utan om föräldrar och barn. Det både muntra och tragiska inledningskapitlet sätter tonen. Både gott och ont färdas från föräldrar till barn genom generationerna, men hur går det egentligen till? Dy Plambeck väljer ett lite snett skruvat perspektiv för att granska förloppet. Språket är blommigt och bildrikt, och det ramar in bilderna ganska fint.
Uffe får sin vision i landskyrkan nära Spitfires läger. Den är iscensatt med Tranströmers Romanska bågar som mönster men med en komisk twist. Kalkmålningarna och krucifixet får liv. Helvete och himmel tar gestalt som i barnteckningar. Visionen handlar om Gud som den fullkomlige fadern och om identifikationen med den lidande Jesus på korset. Bokens redan etablerade blomspråk drar genom bilderna, men visionen är bara till en liten del ironiskt menad.
Uffes mors historia berättas sedan i ett mellankapitel. Därefter möter vi honom igen vid 52 år med tofs i nacken samt helvete och himmelrike tatuerade på kroppen, ett spår av den gamla visionen. Nu är han gudfar till Petring, en ung kvinna som blivit aktivist och husockupant i ett samtida Köpenhamn. Det är läge för ytterligare en sorts relation mellan förälder och barn. Vad som händer bör läsaren själv ta reda på. Dy Plambecks lilla roman är både tänkvärd och rolig läsning. Att i lätt ton berätta om allvarliga saker är en gåva som hon bör förvalta i framtiden.