Tankar om livsmysteriet

Lars Björklund är kaplan på Sigtunastiftelsen efter att under många år varit verksam som sjukhuspräst. Han har gett ut ett antal diktsamlingar och sådana själavårdsböcker som Guds begränsning och Modet att ingenting göra som finns översatta till flera språk. Björklunds nya bok Orden och tystnaden är en tankebok om att finna tillit i en obegriplig tillvaro. Det är också en bok om språkets begränsningar för att uttrycka våra djupaste upplevelser. I sitt arbete som sjukhuspräst har han ofta stött på situationer då orden inte räcker till och då tystnaden får bli det enda kommunikationsmediet. Björklund ger själv en talande bild av ordens otillräcklighet: "Att säga att ord kan beskriva hela verkligheten är som att påstå att tio liter vatten får rum i en femlitershink."

I sin nya bok tacklar Lars Björklund stora viktiga frågor: språkets begränsning, tystnadens värde, ensamhet och gemenskap. Men han gör det i ledig samtalston utan åthävor. Ibland kan han bli väl banal i sitt resonemang och andra gånger får lusten att predika ta över. Det är kanske en yrkessjukdom det där att alltid lägga ut texten in i minsta detalj. Ändå har Björklund mycket viktigt att säga i sin nya tankebok, till exempel att tystnaden utgör Guds "ljudligaste tilltal till människan". Boken kan läsas som en terapibehandling för moderna människor som lever i ett samhälle där tystnaden är en bristvara, där ensamheten skys som pesten och där tillit bara är ett högtidligt ord utan innebörd. De stora existentiella frågorna om liv och död, lidande och mening har inga svar menar han men det finns ett sätt att förhålla sig till dem genom ritens "heliga lek". Likt barns lek gör riten det möjligt att hantera svåra upplevelser och just där har kyrkan en uppgift i vårt sekulariserade samhälle. Lars Björklunds resonemang blir riktigt radikalt när han säger att religion utgör ett sätt att leka sig fram till mening i en annars meningslös tillvaro.
De starkaste partierna i Orden och tystnaden handlar om möten med människor i nöd eller i livets slutskede - barn, vuxna och gamla. Sådana möten bildar utgångspunkten för Lars Björklunds tankebok och då uppstår naturligtvis också funderingar kring livet och Gud. Den gudsbild som Björklund vill förmedla är livsmysteriets Gud bortom dogmatisk tro eller organiserad religionsutövning eller religion överhuvudtaget. Gud blir det Stora Okända som bär oss i en paradoxal tillit till livet självt.

På ett ställe i sin nya bok berättar Björklund om en dödssjuk tioårig pojke på barnsjukhuset som svettig av smärta frågade: De säger att Gud aldrig överger, hur märks det? Björklund kunde inget svara den gången och än i dag har han inget svar. Varefter han tillägger: "I det svarslösa möts pojken och jag och i mötet förnimmer vi något som är större än oss två tillsammans."
Bara denna gripande scen gör Orden och tystnaden till en bok som borde få många läsare. Livsmysteriet är det som vi alla har del i och som förenar oss alla. Dikten som avslutar boken summerar på sätt och vis denna insikt.

Det finns ord
som bara kan läsas i mörker
utan ledljus

Ord skrivna i vattnet
i vinden från en andedräkt
i hudens doft

Det finns liv
som bara blir till i tomrum
utan väggar

Tankar om livsmysteriet

Viktiga och stora livsfrågor tacklas utan åthävor i Lars Björklunds nya bok, skriver Bo Gusdtavsson.